Om jobbskatteavdrag

Nu kommer som utlovat ett femte jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt.  Vi som har arbete borde väl jubla. Det kostar på att jobba och det kostar att jobba. Man har sålt friheten att disponera sin tid. Det går inte att välja om man ska ut på dagen eller stanna hemma. Det är bara att ge sig av på morgonen och vare sig det är med bil eller kollektivt så kostar det. Sedan verkar det som att var gång man deklarerar så har reseavdraget försämrats med en tusenlapp.  Jobbresandet och arbetandet upptar större delen av ens vakna tid. Om man inte dagligen orkar göra lunchlåda, så blir maten dyrare. Arbetskläder kostar också. Den som har någon slags kundservice eller representation i jobbet behöver hålla sig med en annan garderob än den privata. Sammantaget blir det en hel del kostnader som uppstår för att åka till jobbet. Så visst finns många skäl för jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt tar bort marginaleffekter för vissa. Det är bra och jodå, alltid är det kul med mera pengar i lönekuvertet.

Men, om man blir arbetslös då? Eller sjuk och inte orkar längre? Eller inser att åren går och surfar in på minpension.se? Rätt vad det är kan sötebrödsdagarna vara över och det blir till att leva på en annan nivå. Så, spendera eller spara? Risk finns att det blir många som samlar i ladorna för att oron gnager.