Om tågtrafiken

Måste nog väcka liv i bloggen igen... är fortfarande irriterad... över det här t ex:

Nu i december blir det fler tågstopp i Åsa och längre tåg. Visst, det är ju bra, men likväl är det bara en halvmesyr för kollektivtrafiken i södra Kungsbacka. Vissa lokalpolitiker slår sig för bröstet och är nöjda med det höga antalet resande i Åsa. Men hade man byggt en station i Fjärås som planerades på 1990-talet, så hade ju resandetalet lätt kunnat vara det dubbla.  Området Fjärås-Förlanda-Gällinge-Hanhals har ungefär samma antal boende som Åsa-Frillesås och i stort sett i varje hushåll pendlar en eller båda vuxna och kanske en studerande. Dessutom byggs hela tiden fler bostäder, snart även ett par större projekt i centrala Fjärås. Alla ska ut på motorvägen eller genom hela Kungsbacka till Hede. Det är inte mycket till pendlarservice. Nej, det långsiktiga hållbara är att köra pendeltåget hela vägen till Varberg. Då kan man lägga fler stopp utan att bromsa hastigheten i fjärrtrafiken med Öresundstågen. Spår 1 i förbi Kungsbacka är närmast oanvänt. Marken i Sätinge ligger där den ligger.  Men när kommer den spaden i jorden?

Om måsar

I Kungsbacka är måsar verkligen inte populära. För att bli av med dem tar men till allehanda medel. På sistone har man till exempel satt upp en mängd falska rovfåglar som blåser omkring i vinden för att skrämma bort dem. Ändå är det inte så vanligt med måsar här i trakten. Annat är det i Göteborg. Där är det gott om måsar. På taket vid jobbet bor till exempel ett måspar. De bygger bo flera våningar upp. Ibland tar de rast, spankulerar omkring på taket och ser sig om. Ibland granskar de oss som arbetar på andra sidan fönsterrutoma.  De undrar väl vad vi gör instängda där hela dagarna. Ibland låter de. Skränar? Njae, det är kanske inte så där musikaliskt och vackert som lärkans sång i Fjärås skogar, men är man uppvuxen i Bohuslän så är det ett hemvant ljud. Ett sommarljud. Ett ljud som minner om soliga dagar vid havet, badbåten till Unda, skolresor med båt i skärgården. Ett ljud som betyder sommarlov och semester och lata dagar vid stranden. Lite skönt att höra även på jobbet. Som en go’ påminnelse om att det väntar ett annat liv där utanför när det är dags att stämpla ut. För även om det är lite småkallt än ska det väl snart bli sommar på riktigt. 

Om yrkesval

Alltså, ibland undrar man. Hur ska ungdomar kunna välja utbildning och yrke när så många vuxna nedvärderar sina egna yrken? Har vi alla valt så fel att det inte går att rekommendera samma val till unga i vår omgivning? Ändå tragglar vi på i gamla invanda fotspår. Hur är det möjligt? Är vi verkligen så missnöjda? Knappast. De flesta av oss har nog ändå hittat en plats i arbetslivet där det känns att vi passar in och faktiskt gör lite nytta. Men lönen kanske är kass? Det må så vara i vissa fall, men i de flesta fall är nog även lönen ganska resonabel. Det är ju ändå så att oavsett yrke, så planar lönekurvan ut efter några år och så får man finna sig i att ungefär samma summa trillar in på lönekontot varje månad. Gör den bara det, så har vi ju valt rätt så till vida att yrkesvalet har lett till regelbundet arbete. Det är förmånligt och värt att rekommendera till unga. Yrket ger alltså jobb; det är faktiskt något som behövs och som uppskattas så till den grad att någon vill betala ut lön. Då är det väl värt att rekommendera till en ungdom?
Ibland känns det som vuxna behöver tänka till lite, sluta klanka på det egna yrket. Oavsett om det råkat bli arbete som kontorist, lärare, busschaufför, sjuksköterska, städare, kock, banktjänsteman eller något annat, så är det väl lika bra att erkänna: Har man varit i yrket flera år, så är det nog ändå ett hyfsat bra jobb. Dags att vi vuxna är lite mer positiva. Man ska ju börja med sig själv, så: yippie för transportsektorn, ständigt nya utmaningar, nya trafiker, krånglande datorprogam, telefoner och trilskande kunder. Inte en långtråkig dag på ett par decennier!