Om språket

Det blir värre hela tiden. Svenska språkets förfall alltså. Inte ens rubriksättarna klarar vanliga uttryck längre. I Metro blir multisjuka Ulrika av med sin hjälp. ”Blir av med” implicerar att hon inte vill ha den.  Har hon önskat det länge? Nej, av artikeln framgår att kvinnan ifråga är lika sjuk som tidigare och givetvis önskar ha kvar alla assistanstimmar hon hittills haft. I radion häromdagen flippade programledaren mynt. Vad? Hittills har det gått bra att singla slant.
I radioandakten försöker man antingen modernisera eller så är känner man utan tvekan Guds intentioner för inte vädjas milt i konjunktiv om att ”Herren låte sitt ansikte lysa över oss och vare oss nådig” utan det konstateras krasst i indikativ att ”Herren låter sitt ansikte lysa över oss”.  Helt säkert alltså.
I bekantskapskretsen får man en ”hint” om än det ena än det andra. Därför passar jag på att ge en vink om att det här landet är Sverige och huvudspråket är svenska. ”Hint” däremot är engelska.
Transportbranschen är ett skrämmande exempel vad gäller svensk språkvård. Det stuffas, strippas lashas, routas, releasas och kvoteras priser. När en språkligt förvirrad kund frågar efter frakt visar det sig att det inte är ett pris som önskas, utan en sändning som eftersöks. En annan kund undrar över sina containers ankomsttid och frågar på mail: ”När kan dem vara här?”  Hjälp. Det har inte gått bra för svenskalärarna på sistone. ”Dem” är en objektsform och kan självklart inte stå som subjekt i en sats.

Därmed inte sagt att inte nya ord behövs emellanåt. Nyordslistan från svenska språkrådet varje nyår speglar verkliga och spännande förändringar i samhället. För googlade, twittrade och bloggade gjorde vi inte direkt på 1900-talet. År 2012 henifierades och zlatanerades och man for på överklassafari i köttvärlden. Nu år 2013 äts 5:2-diet, köps bjudkaffe, publiceras selfies, diskuteras läxrut, snippgympas och e-sportas. Med detta tillönskas bloggläsare ett Gott Nytt Ord…eh, År 2014!

Om hamnen

Hamnen framför alla, Göteborgs hamn, uppmärksammades i förra söndagens GP. Trevligt, för det skrivs inte ofta i dagspressen om denna verksamhet som hela Sverige är beroende av. Göteborgs hamn är den enda nordiska hamnen stor nog för oceangående fartyg. Stora delar av Sveriges import- och exportflöden passerar via Göteborg på sin väg från och till andra delar av världen. De där 50 procenten av Sveriges BNP som tillkommer i samband med utrikeshandel är till oerhört beroende av fungerande hamnar. Stopp i hamnen orsakar snabbt problem och kostnader för industrierna och när hyllor gapar tomma i butikerna kan det vara av samma anledning. Ingen ligger med stora lager. Det märks minsann direkt de gånger vi har snökaos och andra oväder.
Dock, någonstans mitt i artikeln står att containervolymerna minskat med fyra procent på helåret. Ja, visst har det varit, lugnare i år och tydligen för flera av containerrederierna. Men vad? Minskar containertrafiken totalt sett? Det är i så fall historiskt. Varje förändring i konjunkturen syns snabbt i transportflödena, men generellt så har containeriserade transporter de senaste decennierna ökat ungefär dubbelt så snabbt som världsekonomin. Detta både för att transportflödena ökat när världshandeln ökat och för att mer gods förts över till containers från konventionella fartyg. Men nu minskar det? Ett trendbrott är inte omöjligt. Nu har det mesta som praktiskt går att flytta från konventionella fartyg till containers flyttats över. Inte ens bananerna kommer i kylfartyg längre utan i kylcontainers. Så det kan vara så att de kollegor som går i pension nu faktiskt tajmat sitt arbetsliv med kulmen på container-eran. Kanske går vi mot andra tider.
http://www.e-pages.dk/goteborgsposten/806/

Om läxhjälp

Förra nämndsmötet diskuterades bland annat läxhjälp. Läxhjälpens vara eller inte vara är en fråga som dykt upp alltmer i debatten i och med framväxten av läxhjälpsföretag. Att läxhjälp berättigar till RUT-avdrag både i grundskolan och i gymnasiet har skapat nya företag med en kundkrets av föräldrar som har ekonomiska förutsättningar, men inte tillräckligt med tid eller utbildning för att hjälpa sina barn med skolarbete. Nu ska Kungsbacka efter en motion från s inventera vad grundskolorna gör för att hjälpa barnen med läxor. Har man läxläsning på fritids? Avsätter man tid utöver ordinarie undervisning? Eller är det upp till familjerna?

Ja, resultatet ska bli intressant att se, men samtidigt är enligt min mening frågeställningen lite skev. Visst kan barnen ha läxor, men varför ska de nödvändigtvis ha läxor som måste engagera hela familjen eller släkten? Läxor borde väl vara repetition på sådant läraren gått igenom på lektionen – inte nya uppgifter och informationssökning som eleverna inte klarar själva. Modern teknik ger också möjligheter för elever att förbereda sig för en kommande lektion genom att t ex titta på en film eller läsa något som läraren lagt upp på nätet. Då kommer man ifrån problemet. Om barnen klarar sitt hemarbete oberoende av om föräldrar och närstående är oerhört välutbildade och engagerade – eller inte – då klarar också skolan sin kompensatoriska uppgift.

Om smink

Nyligen lärde jag mig att killar inte bloggar. Det är tjejer som bloggar och det är för att bloggar handlar om smink. Jaha, ursäkta då, eftersom jag inte visste det så har jag inte kommit till det ämnet. I en annan tid fick vi lära oss att allt är politik, så med tanken att denna blogg skulle handla rätt mycket om politik blir det ett inlägg om smink och shopping.

m, nNär man ser att ett märke nagellack marknadsför sig som ”fritt från formaldehyd”, så undrar man en del: Det vanliga är tydligen rejäla mängder formaldehyd i nagellacket. Blir naglarna verkligen snyggare av det? Hur mår lungorna när vi kletar på det? Hur transporterades formaldehyden från kemifabriken, till lacktillverkningen och sedan till butiken?  Hur går det ihop med strävan efter en giftfri vardag fri från ftalater, dieselpartiklar i luften, kemikaler i hemmet och besprutad mat och farligt gods på vägarna? Vad betyder egentligen det andra som står på innehållsförteckningarna på kosmetikprodukter? Det borde vara självklart att konsumentvaror är giftfria.

Inte långt bort från kosmetikbutiken ligger ett annat alternativ, Body Shop. Där har man gjort business av att köpa och sälja varor som tillverkats på hållbara, schyssta vis och utan att testa på djur. Några kvarter bort finns alternativboden Tuvan som i många år satsat på ekologisk mat och Fair Trade varor. Det är inte bara på valdagen vi väljer. Varje dag väljer vi hur vi ska förvandla våra surt förvärvade slantar till konsumentmakt. Det gäller att välja något hållbart; något långsiktigt bra.     

Om principer

På morgnarna plockar vi pendlare gärna med ett exemplar av Metro. Inte är det så högkvalitativ läsning alla gånger, men ett och annat intressant står där. Lite nyheter får man sig till livs och ett och annat lär man sig. Bland dagsfärska nyheter och ett myller av annonser smygs in en krönika av någon av Metros kolumnister. Vilken varierar och ämnena likaså. Ibland är det lärorikt. Till exempel den dagen vi fick lära oss om journalistiska principer. En viktigt journalistisk princip är visst att man skriver om det extraordinära, det som är annorlunda, utanför normen, inte det normala
och vardagliga.

Jaha ja, det förklarade en del. Här har vi andra som inte gått på journalisthögskolan gått omkring i villfarelsen att journalister försöker beskriva sanningen och berätta hur det är. Det finns ju områden i tillvaron där man inte själv är så noga bevandrad, men nej, då ska man inte vara så säker på att journalisters artiklar ger korrekt information. Hade man vetat det, hade man kanske oroat sig mindre; över läkarbesök, sjukdomar, olycksrisker, ålderdomen och andra små orosmoln på den annars ständigt klarblå västkust-ska himlen.

Om tiden

Alltså, om tiden mellan ”Overshoot Day”, numera den 20 augusti, då vi förbrukat naturens resurser för hela året och ”En Köpfri Dag” den 30 november. Det kan vara en tid att begrunda den västerländska livsstilen.  Statistikern Hans Rosling demonstrerar glädjande i animerade tabeller och diagram hur mycket bättre invånarna på jorden faktiskt fått det, åtminstone i genomsnitt. En hel del positivt har hänt i världen.  Men, varje år kommer ”Overshoot Day” allt tidigare i kalendern. Även utan att vara matematiker ser man att här går plus och minus uppenbarligen inte jämnt upp. Den förbättrade levnadsstandarden verkar ha kommit fram genom att vi snyltat på Moder Jords kapital – inte genom att vi lärt oss hushålla och använda resurser på rätt sätt.

För allas vår skull måste det vända och det fort. Kampanjer som ”En Köpfri Dag” eller ”Earth Hour” gör naturligtvis mycket lite i sig, men de stämmer till eftertanke. Vi är i skriande behov av en modern, hållbar livsstil, ett liv i samklang med naturen och med en giftfri vardag, en tillvaro som håller i nästa generation också och nästa och nästa och nästa.  

Om jobbskatteavdrag

Nu kommer som utlovat ett femte jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt.  Vi som har arbete borde väl jubla. Det kostar på att jobba och det kostar att jobba. Man har sålt friheten att disponera sin tid. Det går inte att välja om man ska ut på dagen eller stanna hemma. Det är bara att ge sig av på morgonen och vare sig det är med bil eller kollektivt så kostar det. Sedan verkar det som att var gång man deklarerar så har reseavdraget försämrats med en tusenlapp.  Jobbresandet och arbetandet upptar större delen av ens vakna tid. Om man inte dagligen orkar göra lunchlåda, så blir maten dyrare. Arbetskläder kostar också. Den som har någon slags kundservice eller representation i jobbet behöver hålla sig med en annan garderob än den privata. Sammantaget blir det en hel del kostnader som uppstår för att åka till jobbet. Så visst finns många skäl för jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt tar bort marginaleffekter för vissa. Det är bra och jodå, alltid är det kul med mera pengar i lönekuvertet.

Men, om man blir arbetslös då? Eller sjuk och inte orkar längre? Eller inser att åren går och surfar in på minpension.se? Rätt vad det är kan sötebrödsdagarna vara över och det blir till att leva på en annan nivå. Så, spendera eller spara? Risk finns att det blir många som samlar i ladorna för att oron gnager.