Om droger

Begrundar Kungsbacka kommunfullmäktiges mål om droger.  För år 2016 föreslås det bli att 90% av eleverna i åk 2 på gymnasiet svarar att de inte har provat narkotika; inte 100%, utan  90%.
Om Kungsbacka kommun uppnår det målet år 2016, har alltså 10% av eleverna i åk 2 på gymnasiet svarat att de har provat narkotika.  Är det alltså ok? De 10% av eleverna innebär att ett par tre elever i varje klass säger sig ha provat någon form av illegala droger. Då kan alltså kommunfullmäktiges ledamöter slå sig för bröstet och vara nöjda med att kommunen har klarat målet, eller? Nej, det kan bara inte vara rätt. Hur ska elever klara skolarbetet om de utsätter kropp och hjärna för de svåröverskådliga risker droganvändning innebär för den egna hälsan både på kort och lång sikt. Det har ju dessutom förekommit plötsliga dödsfall.
Frågan måste också ställas hur man hittar dessa medel. De uppstår ju inte ur tomma intet. Nej, man får eller köper dem förstås av någon och denne någon har i sin tur köpt dem av någon som tillverkat eller smugglat in dem.  Metoderna kan vara mycket raffinerade och svåra att stoppa för tull och polis. Så länge det finns en marknad kommer någon att tillverka och någon att sälja både smuggelsprit och andra illegala preparat. Det är ett känt sätt för kriminella kretsar att försörja sig. Sannolikt görs detta i samband med andra tvivelaktiga verksamheter.  Så nej, så länge en enda unge ödslar livstid på detta är det en chimär att kommunen skulle ha uppnått något väsentligt mål.    

Om måsar

I Kungsbacka är måsar verkligen inte populära. För att bli av med dem tar men till allehanda medel. På sistone har man till exempel satt upp en mängd falska rovfåglar som blåser omkring i vinden för att skrämma bort dem. Ändå är det inte så vanligt med måsar här i trakten. Annat är det i Göteborg. Där är det gott om måsar. På taket vid jobbet bor till exempel ett måspar. De bygger bo flera våningar upp. Ibland tar de rast, spankulerar omkring på taket och ser sig om. Ibland granskar de oss som arbetar på andra sidan fönsterrutoma.  De undrar väl vad vi gör instängda där hela dagarna. Ibland låter de. Skränar? Njae, det är kanske inte så där musikaliskt och vackert som lärkans sång i Fjärås skogar, men är man uppvuxen i Bohuslän så är det ett hemvant ljud. Ett sommarljud. Ett ljud som minner om soliga dagar vid havet, badbåten till Unda, skolresor med båt i skärgården. Ett ljud som betyder sommarlov och semester och lata dagar vid stranden. Lite skönt att höra även på jobbet. Som en go’ påminnelse om att det väntar ett annat liv där utanför när det är dags att stämpla ut. För även om det är lite småkallt än ska det väl snart bli sommar på riktigt. 

Om DÖ

Att något som från början döpts till DÖ ska leva en längre tid verkar ju rent språkligt helt osannolikt. Förvånansvärt nog har decemberöverenskommelsen inte brutits, men ska den klara sig till 2018? Tveksamt. Det är ju ändå inte rätt och riktigt att en vänsterminoritet ska styra och ställa i många fall på motsatt sätt till hur riksdagsmajoriteten ser ut. I den första budget regeringen lägger gör man företagandets och anställandets villkor osäkra genom att ändra förutsättningarna för många små företag däribland åtskilliga kvinnliga företagare. Man ändrar villkoren för ROT och RUT – mycket uppskattade regler, som bidragit till mindre svartarbete och att ge både hantverkare och företag inom olika typer av service goda förutsättningar för att nå en större kundkrets. Dessutom tallar man på de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga. Där må man diskutera hur många arbeten de gett, men företagen lär knappast anställa fler unga personer om avgifterna höjs i alla fall.

Nej, man undrar hur länge det kan hålla? Om uppgörelsen håller till valet 2018 och det sedan blir ungefär samma riksdagsläge igen - ska då Allianspartierna fortsätta att lägga sig i alla budgetbeslut? Det är knappast demokratiskt eller för Sveriges bästa. Om man inte kan lita på SD i andra frågor, kan man då lita på påståendet att de kommer rösta ner alla budgetförslag som inte innebär minskad invandring? Sympatisörerna verkar ju komma från diverse partier - inte vänsterut i svensk politik, utan fler från högersidan. Nej, DÖ kan nog dö om inte alltför länge. 

Om Fjärås skolor

Äntligen! Äntligen diskuterar vi livets väsentligheter på nämndsmötena; eller i alla fall: väsentligheter för Fjäråsbor. Så länge som det här samhället väntat på upprustning av skolorna, så känns det toppen när punkten till slut står på dagordningen. Oavsett om det är frågor och tveksamheter kring hur upplägget ska bli, så är det ändå till sist mer konkreta förslag som kommer fram nu. Det betyder mycket för framtiden. Med fräscha och väl fungerande skolor får Fjäråseleverna chans till en trevligare och mer inspirerande skolgång, vilket borde leda till större trivsel, enklare rekrytering av kompetenta lärare och därmed bättre resultat. Det är en investering för framtiden, såväl i barnens utbildning som i bygdens utveckling. Skolornas standard kan bli som i andra delar av Kungsbacka kommun där man redan byggt nytt eller rustat upp och länge planerade byggprojekt som innebär fler bostäder i Fjärås samhälle kan ta form.

Även Gällinge och Förlanda påverkas naturligtvis. Barnen därifrån hamnar åtminstone i de högre årskurserna i Fjärås. Fram till dess ska vi hoppas att de kan fortsätta få en god utbildning på närmare håll, utan långa tröttande skolbussresor. Att det kommer fram andra förslag när det finns plats i Gällingeskolan, men redan är trångt i Fjärås skolor känns mycket märkligt. 

Om den svenska modellen

För att få en debatt på en högre nivå, motionerade jag till Centerpartiet för en utveckling av ”den svenska modellen” med dispositiva lagar som kompletteras av kollektivavtal till Finlands modell, som är liknande men verkar stabilare med allmänbindande kollektivavtal. Skickade också en liknande motion till Unionen. Tyvärr kunde jag inte vara med på kretsens årsmöte och försvara motionen, utan den avslogs, tydligen till följd av protester från CUF. Tråkigt för jag hade gärna sett ett svar både från Centerstämman och från Unionens kongress, som också hålls i år.Här är bakgrundsbeskrivningen:

”Sveriges näringsliv är oerhört internationaliserat och vi är sedan ett par decennier en del av EU. Svenska företag verkar i många andra länder samtidigt som företag från allehanda länder köper eller startar verksamhet i vårt land. Vi har också många nya svenskar från olika håll i världen som startar bolag och anställer personal. Det innebär en på många sätt positiv och kreativ utveckling av vårt näringsliv. Ungefär 25 % av de privatanställda i Göteborgsområdet arbetar i utländskt ägda företag*. Trots förändringarna och en alltmer sammanlänkad värld har vi behållit det unika system som vi kallar ”den svenska modellen” där väldigt stor del av villkoren för de anställda i dessa bolag avtalas branschvis och genom frivilligt slutna kollektivavtal.  Branschvisa överenskommelser ger oöverträffat lämpligast villkor för varje del av näringslivet. Seriösa företag följer naturligtvis branschpraxis, men just att delar av anställningsvillkoren är en praxis och inte lag kan göra det svårt att för utländska ägare att förstå varför man ska t ex ge anställda minst den avtalade minimilönen, följa den maximala övertidsgränsen eller betala in till avtalspensionen. Så länge det är frivilligt att tillämpa avtalsvillkoren finns också hela tiden en risk att en mindre seriösa företag helt enkelt väljer att tjäna mer pengar genom att dumpa anställningsvillkoren.  Vad gäller den offentliga sektorn finns risken att mindre seriösa företag i offentliga upphandlingar lägger anbud, som baseras på låga kostnader på grund av bristfälliga anställningsvillkor. Det kan ge en kortsiktig besparing, men samhälleliga kostnader visar sig senare i notan för sjukskrivningar och ohållbart låga pensioner.”

Om politikeråret

Så smällde det till och drog igång. Efter lite rast och vila från politiken under jul och nyår blev det uppstart med Centerpartiets i Halland nyårsträff i början av januari. Sedan i rask följd utbildning i partiet och i nämnden, möte med partidistriktet, kommunfullmäktige och dessutom med nämnd och arbetsutskott.  Högst varierande ämnen för mötena får sägas; från decemberöverenskommelse och migrationspolitik, till skolbudget, stadsutveckling och kommunal verksamhet i Kungsbacka.

Nu har ju kommunpolitik visat sig vara betydligt intressantare än namnet förråder, men hur intressant det än är, så har ju dygnet bara 24 timmar. Därför är det emellanåt nästan tur att några möten krockar, även om valsituationerna blir svåra. För bland alla skevheter och orättvisor här i världen finns faktiskt en rättvisa. Dygnet har samma längd för oss alla; 24 timmar gäller - punkt slut, så de timmarna ska räcka till både möten och att hinna läsa in sig på handlingar och försöka få gjort lite annat också. Måndag till fredag är ju arbetsdagar för en fritidspolitiker och en och annan natts god sömn är ju inte fel och motionera bör man inte bara göra på papper. Det ska vara fysiskt också, annars säger kroppen ifrån på ett eller annat vis. Fast skriftligt motionerande rekommenderas som en möjlighet till inflytande för var och en som blivit partimedlem. Det är i dessvärre inte stor andel i Sverige nu för tiden, någon procent bara, men en vacker dag ska väl fler och yngre medborgare se tjusningen med lokalpolitiska uppdrag, så trenden vänder och det våras för politiken.