Om flyktingboende

På insändarsidorna i lokalpressen klagar somliga över att Kungsbacka kommun köpt ett hus som bostad för ensamkommande flyktingbarn. Ska de gynnas, när inte våra egna ungdomar hittar bostäder, heter det. Men hallå, hur tänker de då? Nej, det är verkligen inte lätt för svenska ungdomar att flytta hemifrån i den bostadsbrist och med de prislägen som gäller i Göteborgsområdet, men det är inte riktigt jämförbart.
De här barnen är i femtonårsåldern. Pojkarna har flytt mot ett okänt mål, på en resa där de inte vet om de kommer levande fram. Det är alltså driftiga ungdomar. Nu har de fått uppehållstillstånd och kan se framåt i livet, men de har inga föräldrar eller släktingar här som tar hand om dem, lagar mat och hjälper till med läxor. Då behöver vi göra vad vi kan för att de ska klara sin skolgång och bli trygga medborgare. Svårt? Dyrt? Ja, kanske det, men heller inte omöjligt. För övrigt kan man ju från kostnaden dra av en summa för att för dessa femtonåringar har inte skattekollektivet bekostat vare sig barnomsorg eller föräldrars vab-dagar.  Kommer de igenom högstadiet och gymnasieskolan med rimliga resultat och hittar sin plats på arbetsmarknaden, så omvandlas kostnaderna till en vinstlott i form av nya, friska krafter i en annars åldrande befolkning.  

Om peak(ar)

Enligt Internationella Energirådet passerade vi Peak Oil år 2006. Då uppnåddes den maximala råoljeproduktionen i världen. Enligt GP här om dagen har vi nu även passerat Peak Car. Vi köper fortfarande bilar och använder dem givetvis. Körsträckan minskar dock och bilen har förlorat mycket av sitt värde som statussymbol i konkurrens med många av dagens IT-prylar.

Frågan är om vi inte även passerat Peak Computor. Visst, vi använder datorer och andra IT-attiraljer som aldrig förr och nya program utvecklas hela tiden. Men, när datorerna kom var meningen att de skulle snabba på och underlätta arbete som många gånger var repetitivt och enahanda. I de nya program som fortsätter att komma ut på marknaden och på arbetsplatserna byggs in allt fler finesser. Det är allt fler chefer och myndigheter som vill ha ut allt mer detaljerad statistik och information av olika slag. Följaktligen måste då någon stansa in all denna detaljerade information i första ledet. Inte får det bli fel heller. En nuffra fel i ett statnummer eller ett stavfel får följder som stoppar upp hela processen. Allt fler spärrar byggs in i systemen. Kontrollmanin har tagit över.  Ingenstans ska det gå att göra fel. Vackert tänkt måhända, men vart tog effektiviteten vägen? Den snabbare ärendehanteringen? Den som stansar in kan väl skriva lite mer och fortare? Ojdå, blev det stressigt?

Tyvärr, detaljkraven och spärrarna har blivit så vanliga och så många att varenda tjänstemans arbete blivit tungrott. Problemen är tydligen de samma i de flesta yrkeskategorier. Vi fastnar i kodandet av ett fält på skärmen istället för att skicka godset vidare, få iväg fakturan, möta patienten, utvärdera elevens framsteg eller förmedla ett jobb. Ja, Peak Computor är nog passerat det med. 

Om GMO

Årsmöten brukar vara rätt förutsägbara tillställningar, bara valberedningen skött sig och jodå,
valberedningen hade gjort ett digert arbete före Kungsbacka centerkrets årsstämma också. Fast en strykning i sista stund på den föreslagna listan till kommunfullmäktige gav ändå upphov till vissa förändringar och voteringar.
Så skulle det lokala handlingsprogrammet för Kungsbacka fastställas. Då orsakade en medlems förslag om ett tillägg beträffande GMO-produkter livlig debatt. Hur hållbart är det egentligen att manipulera växter och djur genom genförändring? Jo, visst sker en och annan mutation även i naturen och visst skulle man kunna använda genteknik för att förädla växter på liknande vis som människor gjort genom korsningar av växtslag under århundradenas lopp, men gentekniken har istället orsakat nya problem för många bönder i världen. Patenterade grödor har spritt sig och orsakat skadeståndskrav. I andra fall har bönder inte förstått att de köpta fröna inte kan användas som utsäde nästa år. Växter som avsetts minska användningen av ogräsmedlen har istället visat sig på några års sikt öka användningen. Inte har tekniken rått bot på världssvälten som en och annan hoppats.  Numera ser Unctad mer småskaligt jordbruk som den enda hållbara lösningen: UN Report

Någon särskild skrivning blev det ändå inte; frågan måste hanteras på EU-nivå för bästa möjliga reglering, men debatten var engagerad och man kan väl säga med ett brittiskt understatement att stödet för genmodifiering var inte överväldigande i Kungsbacka centerkrets.

Om kvinnokraft

Karin är ett vackert namn och ett namn som kan bäras med stolthet. Det märks snart vid läsning av centerpolitisk kvinnohistoria i boken ”Kvinnor som gjort skillnad”. Karin i C är Karin med K som i kraft, kunskap, kvalitet. 
Det är namn som Karin Söder, som blev utrikesminister år 1976 i en tid då en kvinna på den posten var närmast otänkbart. Vid något möte lär hon ha blivit tillfrågad vems fru hon var. Senare, år 1986, blev hon också Sveriges första kvinnliga partiledare. Karin Andersson engagerade sig med barnens bästa för ögonen för ett mer jämställt och barnvänligt samhälle och arbetsliv. Hon arbetade som jämställdhetsminister med Sveriges första lagstiftning på området och inrättandet av JämO år 1979. År 1992-97 hade Karin Starrin uppdrag i riksdagen. Sedan blev hon första kvinnliga landshövding för vårt vackra Halland samt på 2000-talet generaldirektör för Tullverket.
Så finns förstås en hel del kvinns med andra namn som gjort starka insatser. På transportpolitikens område var i början av 2000-talet Görel Thurdin ordförande för Jämställdhetsrådet för transporter och IT. Hon konstaterade dessvärre att i Vägverket, Banverket och Luftfartsverket fanns då knappt några kvinnor och verkade för en mer jämställd representation.
Den som vill veta mer om historiska centerkvinnor rekommenderas ägna några timmar åt denna bok.
Men detta är väl passé? Jovisst, men ett partis historia säger en del om vilken typ av människor som ansluter sig och därmed en del om framtiden.

Om språket

Det blir värre hela tiden. Svenska språkets förfall alltså. Inte ens rubriksättarna klarar vanliga uttryck längre. I Metro blir multisjuka Ulrika av med sin hjälp. ”Blir av med” implicerar att hon inte vill ha den.  Har hon önskat det länge? Nej, av artikeln framgår att kvinnan ifråga är lika sjuk som tidigare och givetvis önskar ha kvar alla assistanstimmar hon hittills haft. I radion häromdagen flippade programledaren mynt. Vad? Hittills har det gått bra att singla slant.
I radioandakten försöker man antingen modernisera eller så är känner man utan tvekan Guds intentioner för inte vädjas milt i konjunktiv om att ”Herren låte sitt ansikte lysa över oss och vare oss nådig” utan det konstateras krasst i indikativ att ”Herren låter sitt ansikte lysa över oss”.  Helt säkert alltså.
I bekantskapskretsen får man en ”hint” om än det ena än det andra. Därför passar jag på att ge en vink om att det här landet är Sverige och huvudspråket är svenska. ”Hint” däremot är engelska.
Transportbranschen är ett skrämmande exempel vad gäller svensk språkvård. Det stuffas, strippas lashas, routas, releasas och kvoteras priser. När en språkligt förvirrad kund frågar efter frakt visar det sig att det inte är ett pris som önskas, utan en sändning som eftersöks. En annan kund undrar över sina containers ankomsttid och frågar på mail: ”När kan dem vara här?”  Hjälp. Det har inte gått bra för svenskalärarna på sistone. ”Dem” är en objektsform och kan självklart inte stå som subjekt i en sats.

Därmed inte sagt att inte nya ord behövs emellanåt. Nyordslistan från svenska språkrådet varje nyår speglar verkliga och spännande förändringar i samhället. För googlade, twittrade och bloggade gjorde vi inte direkt på 1900-talet. År 2012 henifierades och zlatanerades och man for på överklassafari i köttvärlden. Nu år 2013 äts 5:2-diet, köps bjudkaffe, publiceras selfies, diskuteras läxrut, snippgympas och e-sportas. Med detta tillönskas bloggläsare ett Gott Nytt Ord…eh, År 2014!

Om hamnen

Hamnen framför alla, Göteborgs hamn, uppmärksammades i förra söndagens GP. Trevligt, för det skrivs inte ofta i dagspressen om denna verksamhet som hela Sverige är beroende av. Göteborgs hamn är den enda nordiska hamnen stor nog för oceangående fartyg. Stora delar av Sveriges import- och exportflöden passerar via Göteborg på sin väg från och till andra delar av världen. De där 50 procenten av Sveriges BNP som tillkommer i samband med utrikeshandel är till oerhört beroende av fungerande hamnar. Stopp i hamnen orsakar snabbt problem och kostnader för industrierna och när hyllor gapar tomma i butikerna kan det vara av samma anledning. Ingen ligger med stora lager. Det märks minsann direkt de gånger vi har snökaos och andra oväder.
Dock, någonstans mitt i artikeln står att containervolymerna minskat med fyra procent på helåret. Ja, visst har det varit, lugnare i år och tydligen för flera av containerrederierna. Men vad? Minskar containertrafiken totalt sett? Det är i så fall historiskt. Varje förändring i konjunkturen syns snabbt i transportflödena, men generellt så har containeriserade transporter de senaste decennierna ökat ungefär dubbelt så snabbt som världsekonomin. Detta både för att transportflödena ökat när världshandeln ökat och för att mer gods förts över till containers från konventionella fartyg. Men nu minskar det? Ett trendbrott är inte omöjligt. Nu har det mesta som praktiskt går att flytta från konventionella fartyg till containers flyttats över. Inte ens bananerna kommer i kylfartyg längre utan i kylcontainers. Så det kan vara så att de kollegor som går i pension nu faktiskt tajmat sitt arbetsliv med kulmen på container-eran. Kanske går vi mot andra tider.
http://www.e-pages.dk/goteborgsposten/806/

Om läxhjälp

Förra nämndsmötet diskuterades bland annat läxhjälp. Läxhjälpens vara eller inte vara är en fråga som dykt upp alltmer i debatten i och med framväxten av läxhjälpsföretag. Att läxhjälp berättigar till RUT-avdrag både i grundskolan och i gymnasiet har skapat nya företag med en kundkrets av föräldrar som har ekonomiska förutsättningar, men inte tillräckligt med tid eller utbildning för att hjälpa sina barn med skolarbete. Nu ska Kungsbacka efter en motion från s inventera vad grundskolorna gör för att hjälpa barnen med läxor. Har man läxläsning på fritids? Avsätter man tid utöver ordinarie undervisning? Eller är det upp till familjerna?

Ja, resultatet ska bli intressant att se, men samtidigt är enligt min mening frågeställningen lite skev. Visst kan barnen ha läxor, men varför ska de nödvändigtvis ha läxor som måste engagera hela familjen eller släkten? Läxor borde väl vara repetition på sådant läraren gått igenom på lektionen – inte nya uppgifter och informationssökning som eleverna inte klarar själva. Modern teknik ger också möjligheter för elever att förbereda sig för en kommande lektion genom att t ex titta på en film eller läsa något som läraren lagt upp på nätet. Då kommer man ifrån problemet. Om barnen klarar sitt hemarbete oberoende av om föräldrar och närstående är oerhört välutbildade och engagerade – eller inte – då klarar också skolan sin kompensatoriska uppgift.