Om fristående barnomsorg och skolor

Denna insändare har publicerats i Norra Halland:

Centerpartiet i Kungsbacka vill erbjuda invånarna ett varierat utbud av skolor, förskolor och barnomsorg. Det ska finnas olika inriktningar och både kommunala och alternativa driftsformer. Genom åren har vi i nämnden för Förskola och Grundskola ändå tvingats avslå en hel del ansökningar från privata dagbarnvårdare (dagmammor), då de inte hållit måttet. Andra ansökningar har hanterats en längre tid av förvaltningen, då de kompletterats och uppdaterats flera gånger för att så småningom kunna godkännas. För barnens bästa är det tuffa krav som ställs på utförarna. 

Nu vill vi gå framåt med bättre och enklare sätt att hantera detta. Alliansgruppen i nämnden vill att Förskole- och Grundskoleförvaltningen erbjuder t ex ”Öppet Hus” en gång om året, så de som är intresserade av att starta en fristående verksamhet kan få information och ställa frågor i förväg. Innan en formell ansökan lämnas. Det kan handla både om praktikaliteter och dokumentation.

Centerpartiet vill bidra till att ett mer företagsvänligt Kungsbacka. Dessutom är såväl dagbarnvårdare som skolledare ofta kvinnor. Därmed är detta också ett sätt att främja jämställdhet och kvinnors företagande i vår kommun.

Om jämställdhet och trygghet

Denna insändare har publicerats i norra Halland och Kungsbackaposten:

Trygghet och studiero är en grundförutsättning för inlärning. Genom ett tidigt, långsiktigt och grundligt arbete med värderingar och jämställdhetsfrågor kan trygghet och lika villkor skapas för flickor och pojkar, kvinnor och män. Ett gott värdegrundsarbete med jämställdhet i fokus i skolan för framåt mot ett samhälle där vi inte behöver några #metoo eller #tystiklassen upprop. En trygg skola och ett socialt hållbart samhälle. Där människor alltid behandlar varandra med respekt för individen.

Jämställdhetsarbete och genuspedagogik i förskola och skola har syfte att frigöra barn och elever från de könsstereotyper som vi matas med från tidig ålder; att vidga vyerna. Att ser vad som begränsar. Att barn ska ges möjlighet att på riktigt göra fria val mellan aktiviteter och leksaker utifrån sin personlighet - inte sitt kön. Där är vi inte än. Därför behöver vuxna runt barnen vara medvetna om sina egna och samhällets normer. Om hur de agerar och talar med pojkar och flickor. För det är så lätt att dras med i samhällets, reklamens och tv-seriernas gulliga tjej-rosa och tuffa kill-blå bilder av hur vi ska vara. Det behövs motkrafter. Jämställdheten är ännu inte uppnådd.

Karin Green
Ledamot i nämnden för Förskola och Grundskola
Kandidat till kommunfullmäktige

Om flygresor

Med denna sommarens extrema högtryck har semesterresor till varmare breddgrader känts onödiga. Men i vårt vanliga höstrusk och vinterkyla är det lockande att kolla resesajterna och boka in något varmt och trevligt resmål. Dessutom kan ens arbete kräva en del resor. Vår livsstil och särskilt vårt flygande påverkar obönhörligt miljö och klimat. Svensken flyger i genomsnitt tre gånger om året och Sverige förbrukar motsvarande drygt fyra (!) jordklot. Det är verkligen inte hållbart. Statistik över temperaturförändringarna sedan 1950-talet och framåt talar också sitt tydliga språk. Så fort som möjligt måste vi ersätta flygbränslet med biobaserade alternativ. Det är bråttom!

Så länge det inte har skett måste vi förändra vårt beteende. Jag sympatiserar mycket med rörelsen #visomstannarpåmarken som uppstått på Twitter. För det vore ju effektivt. Sluta flyga, helt enkelt. För är vi ens lyckligare nu än min mormors generation som aldrig flög? Tveksamt. Men, insåg ju direkt att det där gick ju inte att följa helt och fullt. För min del var redan en semesterresa bokad och ibland blir det också jobbresor luftvägen.

Så, vad göra i väntan på nya bränslen? Om var och en av oss tänker lite grand och minskar antalet resor, använder tåg, buss och båt när det går, så får det förstås effekt. Dessutom använder fortfarande väldigt få resenärer möjligheten att klimatkompensera sina resor. För i viss mån går det att köpa sig fri. Det finns flera sajter, som finansierar CO₂ reducerande åtgärder med sådana intäkter. Testa till exempel https://greenseat.nl/en/ och https://www.myclimate.org/
Ett renare resesamvete behöver inte vara särskilt dyrt.

Om Centerkvinnornas stämma

Centerkvinnornas stämma hölls i år i härliga Halland, närmare bestämt på Gullbrannagården utanför Halmstad. För min del var jag inte ombud denna gången, utan deltog som volontär (funktionär). Det var rätt skönt. I och för missade jag mycket av debatten, men jag slapp läsa in mig på alla handlingar. Det brukar vara mycket. I år fastsälldes ett nytt jämställdhetspolitiskt program. Programmet orsakade oväntat lite debatt. Men då hade det ju varit på remiss ett par gånger till avdelningarna och en hel del förändringsförslag hade förstås tillmötesgåtts under processen. Vi hade tagit chansen och diskuterat lokalt och skickat in våra synpunkter ifrån Kungsbacka. Nu är programmet fastställt.

Det var som vanligt många motioner från medlemmarna. Tre av dem var från mig. Det blev två bifall och ett avslag. Inte så illa. Förslaget på bättre användning av skolkuratorerna genom förebyggande samtal med alla elever i högstadium och gymnasium fick bifall.  Den goda tanken kom ursprungligen från elever på Särö skola. Förslag om att bygga inte bara hyresrätter och bostadsrätter, men även ägarlägenheter fick också bifall. Ägarlägenhet borde passa till exempel äldre kvinnor som har kapital i betalda hus, men låg pension. Mitt förslag om morötter för att snabba på genomströmningen i högskolan fick avslag. Men enligt min mening är det ett problem att svenska elever tar ut sin examen så sent. Både för eleverna och arbetsgivarna.

Hela stämman hölls i strålande solsken. Maten var god och på banketten var stämningen hög. Jag hade ju inte direkt planerat att åka med sista bussen, men varför ge sig av när det är som roligast? Det blev en sen kväll.

Om nätporr

Som väl är har Kungsbacka kommun i samband med senare års digitalisering av undervisningen arbetat mycket med utbildning av personalen och det finns även viss teknisk kontroll över vilka sidor barnen kan hamna på. Men, 50% av landets kommuner har dessvärre fortfarande inte reflekterat och agerat. Nedanstående insändare publicerades i Hallands Nyheter i slutet av januari. I april lade bland andra Ola Johansson (c) en motion i riksdagen om obligatoriskt porrfilter. Den fick inte bifall, men förhoppningsvis vaknar snart övriga kommuner av debatten.   

"Digitala hjälpmedel i klassrummet höjer skolresultatet när de används rätt. Studier visar att elever med de rätta digitala hjälpmedlen fortare kan lära sig att läsa och skriva och kan vara till nytta för personer med inlärningssvårigheter. Många kommuner och andra huvudmän har varit bra på att köpa in datorer och annan utrustning men den digitala pedagogiken har inte alltid följt med. 
Många unga konsumerar pornografi. De allra flesta har aldrig talat med någon vuxen om det som den allt våldsammare pornografin porträtterar. Samtidigt visar forskning att hög konsumtion av pornografi kan medföra attityder som förminskar allvaret i frågan om våld mot kvinnor. Vi vill också se att material och metoder tas fram för att stödja lärare att kunna samtala kring pornografins konsekvenser tillsammans med elever. Centerkvinnorna vill även att det tillsätts en utredning som tittar på hur pornografitillgängligheten på Internet kan begränsas för barn och unga. 
I takt med att tillgången till digitala hjälpmedel i skolan går ner i åldrarna så ökar också ansvaret hos vuxna. Yngre barn förstår inte konsekvenserna, när de ”halkar in” på våldsamma och pornografiska sajter. Kunskap måste delges eleverna och föräldrarna, men samtidigt måste tillgången till våld och pornografi, som är tillgängligt på nätet, begränsas så långt det är möjligt. I det har även kommunerna och skolan ett ansvar. 

Skolpolitiker för Centerpartiet
Eva Pehrsson-Karlsson, Varberg
Katarina Sundvall, Varberg
Karin Green, Kungsbacka
Annika Hedman Kungsbacka"

Om sommartid

Så var den här. Den där dagen då det blir ljusare kvällar igen. Eller, den där dagen då morgonen är så seg och väckarklockan ringt i den allra djupaste sömnen och det känns fullkomligt hopplöst att över huvud taget få energi till något. Ljusare kvällar blir det ju ändå. Men så här har vi alltså hållit på sedan år 1980. Snart 40 år. Vad jag minns så skulle det vara till fördel för bönderna. Tveksamt om det stämmer. Kor, grisar och hästar vill ha mat sin vanliga tid. De bryr sig knappast om vilken siffra visaren på urtavlan pekar på.
Så ska det vara så här? Är det meningsfullt? Nu börjar tydligen EU fundera på saken. Vad kostar det egentligen att ställa om klockan två gånger om året; både i pengar och i hälsoeffekter? Det ska bli intressant att se vad de kommer fram till. Undrar också hur sommartiden uppfattas i övriga Europa. De flesta i bekantskapskretsen här gillar visst sommartid mer är soltid, men är det samma i södra Europa? Ska vi ha sommartid året runt, kanske?  I så fall får vi vänja oss vid att solen står högst på himlen kl 13 och midnatt och nyår inträffar kl 01. Men kan Kina bunta ihop fem tidszoner till en och Spanien ha samma tid som Grekland, så finns väl alla möjligheter.

Om stämma med stämning

Vips har tre veckor gått och alla intryck från partistämman i Malmö börjar blekna. Men det var tre intensiva och roliga dagar i en för mig ny stad. Vi var ett hyfsat stort gäng från Kungsbacka som inte var ombud, men ändå tog tåg eller bil ner för att lyssna på valda delar av debatten. Jag kom ner på fredag för att inte missa utbildningsdebatten där vi skickat in flera motioner från Kungsbacka. Spännande var också att höra stämmans internationelle gästtalare Nick Clegg f d ledare för Storbritanniens liberala parti. På lördagen blev det förutom intensiva politiska debatter en lång promenad runt Malmö och på kvällen stämmobankett med god mat och underhållning. På söndagen fick jag igenom en av mina motioner med ungefär nedanstående inlägg i debatten, så det var positivt. 

”Jag yrkar bifall till min motion 13.53 om ett återinförande av skrotningspremie för gamla bilar. Det är fint tänkt att producenterna ska ta ansvar för återvinning av sina produkter, men för att det ska ske måste först bilägaren förmås lämna bilen till återvinning eller skrotning. Här måste politiken styra upp. Som det nu är finns för konsumenten större incitament att återvinna en aluminiumburk än en hel bil. För burken får man åtminstone någon krona. För bilen får ägaren noll och intet i pant. Men vi ska vare sig ha skrothögar som läcker olja i våra skogar eller gamla miljöbovsbilar på våra vägar. Tackar Kungsbackakretsen och Hallandsdistriktet för ert stöd frågan och hoppas stämman bifaller motionen."

Om kandidatpresentationer

En kväll förra veckan fick Centerpartiets kandidater till region Halland och riksdagsvalet på några minuter presentera sig för medlemmar och andra intresserade vid en sammankomst i Vinberg. Vi blev många och det kändes väldigt bra, med många entusiastiska och kvalificerade kandidater - nya och gamla - till båda listorna. Ungefär så här var min presentation: 

"Mina intressen i regionen är dels utbildningsfrågor - vi har ju både folkhögskolor och naturbruksgymnasium i Halland, väl värda att behålla och utveckla - men främst infrastruktur och kommunikationer. Vi behöver få till långsiktigt hållbara tågförbindelser i norra Halland med ett riktigt pendeltåg så fort som möjligt, helst igår... Motorvägen korkar igen för minsta lilla. Och varför används inte våra vattenvägar mer kan man undra? Hela Halland är kustnära. I Stockholmsområdet används både skärgårdstrafik och pendelbåtar. Vi är många som pendlar, väldigt många, och goda förbindelser vare sig det är tåg, buss, bil eller virtuellt ger låg arbetslöshet, goda inkomster och en levande landsbygd. 

Större delen av mitt arbetsliv har jag ägnat åt transportbranschen och jag sitter för andra perioden i Förskole-Grundskole-nämnden i Kungsbacka. Det känns som en bra bakgrund. För övrigt är jag en utflyttad bohusläning som efter diverse omvägar hamnade utanför Fjärås för nu över 20 år sedan." 

Om tobak

Filmstjärna har definitivt aldrig varit min ambition i livet, men nu kom vi ju med på film också där på kommundagarna. Det var när vi stötte på "Lärare mot tobak" som fanns med bland utställarna... och vi hade ett gemensamt intresse:
Om tobak tycker vi inte!

Filmen finns på nedanstående länk:

https://www.youtube.com/

Om bloggande... och kommundagar...

Jaha, det där med att väcka liv i bloggen igen gick ju inget vidare... Schemat har varit för fullt, men här är i alla fall en text som publicerats i C-tidningen Hallandsbygden tidigare i vår. Återkommer med annat som hänt sedan dess.

Centerpartiets kommundagar gick i år av stapeln på ändamålsenliga Clarion Hotell Post i Göteborg. Som uppvärmning hade utbildningsnätverket en träff redan på torsdag kväll med riksdagsledamöterna Ulrika Carlsson och Fredrik Christensson. Där fanns chans att diskutera skolfrågor med likasinnade. Strax därefter var det dags för Centerkvinnornas mingel. Till en början såg lokalen lite tom ut, men det ordnade sig med besked innan det var dags för inledning av förbundsordförande Sofia Jarl och anförande av Annie Lööf, som strök under betydelsen av fortsatt arbete för jämställdhet.

Fredag förmiddag inleddes kommundagarna formellt av Marie-Louise Bengtsson (Millis) ordförande för kommunala sektionen. Därefter var det dags för Annie Lööf som gång på gång fick stående ovationer av en entusiastisk publik. I nämnda publik fanns åtskilliga deltagare från  Halland, men att inte bara pepparrot utan även prominenta politiker frodas i Hallands mylla märktes också på scen.

Att välja bland alla de intressanta och viktiga ämnena för seminarierna var en svår uppgift. För min del blev det bl a ”En giftfri vardag”  med Kristina Yngwe. Problemområdet har vi diskuterat på SV Arena i Kungsbackabygdens CK; hur undviker vi giftiga kemikalier och hur konsumerar vi hållbart kläder, hygienartiklar. Skönt att få höra att ett förbud mot plastpartiklar i t ex tandkräm är på gång.

Mest spännande var nog seminariet om ”Vägar och järnvägar”; även om  jag måste invända mot att vattenleder saknades i rubriken. Vi fick ta del av innehållet i Centerpartiets ypperliga svar på regeringens infrastrukturproposition och det blev minsann debatt om olika transportslag; existerande och tänkbara. Anders Åkesson gladdes åt gott samarbete med Annika Qarlsson i jämställdhetsfrågan. Kvinnors och mäns resande ser ofta olika ut.

Utöver det digra programmet fanns en mängd utställare. Annika Hedman från Fjärås CK och jag kryssade mellan fikabord och de olika organisationerna på plats. Vi hamnade någonstans i cyberspace när vi uttalade vårt stöd i kampen mot tobak framför en kamera hos ”Lärare mot tobak” och vi spanade in Centerkvinnornas nya kampanj-T-shirt med ”Hej Syster” i Centergrönt tryck.

Så var det ju lite rent skoj också. Fredagskvällen bjöd på Göteborgs-spex, god middag och dans för den som orkade hålla igång.

Om tågtrafiken

Måste nog väcka liv i bloggen igen... är fortfarande irriterad... över det här t ex:

Nu i december blir det fler tågstopp i Åsa och längre tåg. Visst, det är ju bra, men likväl är det bara en halvmesyr för kollektivtrafiken i södra Kungsbacka. Vissa lokalpolitiker slår sig för bröstet och är nöjda med det höga antalet resande i Åsa. Men hade man byggt en station i Fjärås som planerades på 1990-talet, så hade ju resandetalet lätt kunnat vara det dubbla.  Området Fjärås-Förlanda-Gällinge-Hanhals har ungefär samma antal boende som Åsa-Frillesås och i stort sett i varje hushåll pendlar en eller båda vuxna och kanske en studerande. Dessutom byggs hela tiden fler bostäder, snart även ett par större projekt i centrala Fjärås. Alla ska ut på motorvägen eller genom hela Kungsbacka till Hede. Det är inte mycket till pendlarservice. Nej, det långsiktiga hållbara är att köra pendeltåget hela vägen till Varberg. Då kan man lägga fler stopp utan att bromsa hastigheten i fjärrtrafiken med Öresundstågen. Spår 1 i förbi Kungsbacka är närmast oanvänt. Marken i Sätinge ligger där den ligger.  Men när kommer den spaden i jorden?

Om droger

Begrundar Kungsbacka kommunfullmäktiges mål om droger.  För år 2016 föreslås det bli att 90% av eleverna i åk 2 på gymnasiet svarar att de inte har provat narkotika; inte 100%, utan  90%.
Om Kungsbacka kommun uppnår det målet år 2016, har alltså 10% av eleverna i åk 2 på gymnasiet svarat att de har provat narkotika.  Är det alltså ok? De 10% av eleverna innebär att ett par tre elever i varje klass säger sig ha provat någon form av illegala droger. Då kan alltså kommunfullmäktiges ledamöter slå sig för bröstet och vara nöjda med att kommunen har klarat målet, eller? Nej, det kan bara inte vara rätt. Hur ska elever klara skolarbetet om de utsätter kropp och hjärna för de svåröverskådliga risker droganvändning innebär för den egna hälsan både på kort och lång sikt. Det har ju dessutom förekommit plötsliga dödsfall.
Frågan måste också ställas hur man hittar dessa medel. De uppstår ju inte ur tomma intet. Nej, man får eller köper dem förstås av någon och denne någon har i sin tur köpt dem av någon som tillverkat eller smugglat in dem.  Metoderna kan vara mycket raffinerade och svåra att stoppa för tull och polis. Så länge det finns en marknad kommer någon att tillverka och någon att sälja både smuggelsprit och andra illegala preparat. Det är ett känt sätt för kriminella kretsar att försörja sig. Sannolikt görs detta i samband med andra tvivelaktiga verksamheter.  Så nej, så länge en enda unge ödslar livstid på detta är det en chimär att kommunen skulle ha uppnått något väsentligt mål.    

Om måsar

I Kungsbacka är måsar verkligen inte populära. För att bli av med dem tar men till allehanda medel. På sistone har man till exempel satt upp en mängd falska rovfåglar som blåser omkring i vinden för att skrämma bort dem. Ändå är det inte så vanligt med måsar här i trakten. Annat är det i Göteborg. Där är det gott om måsar. På taket vid jobbet bor till exempel ett måspar. De bygger bo flera våningar upp. Ibland tar de rast, spankulerar omkring på taket och ser sig om. Ibland granskar de oss som arbetar på andra sidan fönsterrutoma.  De undrar väl vad vi gör instängda där hela dagarna. Ibland låter de. Skränar? Njae, det är kanske inte så där musikaliskt och vackert som lärkans sång i Fjärås skogar, men är man uppvuxen i Bohuslän så är det ett hemvant ljud. Ett sommarljud. Ett ljud som minner om soliga dagar vid havet, badbåten till Unda, skolresor med båt i skärgården. Ett ljud som betyder sommarlov och semester och lata dagar vid stranden. Lite skönt att höra även på jobbet. Som en go’ påminnelse om att det väntar ett annat liv där utanför när det är dags att stämpla ut. För även om det är lite småkallt än ska det väl snart bli sommar på riktigt. 

Om DÖ

Att något som från början döpts till DÖ ska leva en längre tid verkar ju rent språkligt helt osannolikt. Förvånansvärt nog har decemberöverenskommelsen inte brutits, men ska den klara sig till 2018? Tveksamt. Det är ju ändå inte rätt och riktigt att en vänsterminoritet ska styra och ställa i många fall på motsatt sätt till hur riksdagsmajoriteten ser ut. I den första budget regeringen lägger gör man företagandets och anställandets villkor osäkra genom att ändra förutsättningarna för många små företag däribland åtskilliga kvinnliga företagare. Man ändrar villkoren för ROT och RUT – mycket uppskattade regler, som bidragit till mindre svartarbete och att ge både hantverkare och företag inom olika typer av service goda förutsättningar för att nå en större kundkrets. Dessutom tallar man på de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga. Där må man diskutera hur många arbeten de gett, men företagen lär knappast anställa fler unga personer om avgifterna höjs i alla fall.

Nej, man undrar hur länge det kan hålla? Om uppgörelsen håller till valet 2018 och det sedan blir ungefär samma riksdagsläge igen - ska då Allianspartierna fortsätta att lägga sig i alla budgetbeslut? Det är knappast demokratiskt eller för Sveriges bästa. Om man inte kan lita på SD i andra frågor, kan man då lita på påståendet att de kommer rösta ner alla budgetförslag som inte innebär minskad invandring? Sympatisörerna verkar ju komma från diverse partier - inte vänsterut i svensk politik, utan fler från högersidan. Nej, DÖ kan nog dö om inte alltför länge. 

Om Fjärås skolor

Äntligen! Äntligen diskuterar vi livets väsentligheter på nämndsmötena; eller i alla fall: väsentligheter för Fjäråsbor. Så länge som det här samhället väntat på upprustning av skolorna, så känns det toppen när punkten till slut står på dagordningen. Oavsett om det är frågor och tveksamheter kring hur upplägget ska bli, så är det ändå till sist mer konkreta förslag som kommer fram nu. Det betyder mycket för framtiden. Med fräscha och väl fungerande skolor får Fjäråseleverna chans till en trevligare och mer inspirerande skolgång, vilket borde leda till större trivsel, enklare rekrytering av kompetenta lärare och därmed bättre resultat. Det är en investering för framtiden, såväl i barnens utbildning som i bygdens utveckling. Skolornas standard kan bli som i andra delar av Kungsbacka kommun där man redan byggt nytt eller rustat upp och länge planerade byggprojekt som innebär fler bostäder i Fjärås samhälle kan ta form.

Även Gällinge och Förlanda påverkas naturligtvis. Barnen därifrån hamnar åtminstone i de högre årskurserna i Fjärås. Fram till dess ska vi hoppas att de kan fortsätta få en god utbildning på närmare håll, utan långa tröttande skolbussresor. Att det kommer fram andra förslag när det finns plats i Gällingeskolan, men redan är trångt i Fjärås skolor känns mycket märkligt. 

Om den svenska modellen

För att få en debatt på en högre nivå, motionerade jag till Centerpartiet för en utveckling av ”den svenska modellen” med dispositiva lagar som kompletteras av kollektivavtal till Finlands modell, som är liknande men verkar stabilare med allmänbindande kollektivavtal. Skickade också en liknande motion till Unionen. Tyvärr kunde jag inte vara med på kretsens årsmöte och försvara motionen, utan den avslogs, tydligen till följd av protester från CUF. Tråkigt för jag hade gärna sett ett svar både från Centerstämman och från Unionens kongress, som också hålls i år.Här är bakgrundsbeskrivningen:

”Sveriges näringsliv är oerhört internationaliserat och vi är sedan ett par decennier en del av EU. Svenska företag verkar i många andra länder samtidigt som företag från allehanda länder köper eller startar verksamhet i vårt land. Vi har också många nya svenskar från olika håll i världen som startar bolag och anställer personal. Det innebär en på många sätt positiv och kreativ utveckling av vårt näringsliv. Ungefär 25 % av de privatanställda i Göteborgsområdet arbetar i utländskt ägda företag*. Trots förändringarna och en alltmer sammanlänkad värld har vi behållit det unika system som vi kallar ”den svenska modellen” där väldigt stor del av villkoren för de anställda i dessa bolag avtalas branschvis och genom frivilligt slutna kollektivavtal.  Branschvisa överenskommelser ger oöverträffat lämpligast villkor för varje del av näringslivet. Seriösa företag följer naturligtvis branschpraxis, men just att delar av anställningsvillkoren är en praxis och inte lag kan göra det svårt att för utländska ägare att förstå varför man ska t ex ge anställda minst den avtalade minimilönen, följa den maximala övertidsgränsen eller betala in till avtalspensionen. Så länge det är frivilligt att tillämpa avtalsvillkoren finns också hela tiden en risk att en mindre seriösa företag helt enkelt väljer att tjäna mer pengar genom att dumpa anställningsvillkoren.  Vad gäller den offentliga sektorn finns risken att mindre seriösa företag i offentliga upphandlingar lägger anbud, som baseras på låga kostnader på grund av bristfälliga anställningsvillkor. Det kan ge en kortsiktig besparing, men samhälleliga kostnader visar sig senare i notan för sjukskrivningar och ohållbart låga pensioner.”

Om politikeråret

Så smällde det till och drog igång. Efter lite rast och vila från politiken under jul och nyår blev det uppstart med Centerpartiets i Halland nyårsträff i början av januari. Sedan i rask följd utbildning i partiet och i nämnden, möte med partidistriktet, kommunfullmäktige och dessutom med nämnd och arbetsutskott.  Högst varierande ämnen för mötena får sägas; från decemberöverenskommelse och migrationspolitik, till skolbudget, stadsutveckling och kommunal verksamhet i Kungsbacka.

Nu har ju kommunpolitik visat sig vara betydligt intressantare än namnet förråder, men hur intressant det än är, så har ju dygnet bara 24 timmar. Därför är det emellanåt nästan tur att några möten krockar, även om valsituationerna blir svåra. För bland alla skevheter och orättvisor här i världen finns faktiskt en rättvisa. Dygnet har samma längd för oss alla; 24 timmar gäller - punkt slut, så de timmarna ska räcka till både möten och att hinna läsa in sig på handlingar och försöka få gjort lite annat också. Måndag till fredag är ju arbetsdagar för en fritidspolitiker och en och annan natts god sömn är ju inte fel och motionera bör man inte bara göra på papper. Det ska vara fysiskt också, annars säger kroppen ifrån på ett eller annat vis. Fast skriftligt motionerande rekommenderas som en möjlighet till inflytande för var och en som blivit partimedlem. Det är i dessvärre inte stor andel i Sverige nu för tiden, någon procent bara, men en vacker dag ska väl fler och yngre medborgare se tjusningen med lokalpolitiska uppdrag, så trenden vänder och det våras för politiken.   

Om slips

Män med viktiga positioner bär slips. På huvudkontoret diskuterades klädsel på senaste chefsmötet. ”Casual business” hade påbjudits sista dagen och vad som hände då. Minsann kom inte en dansk herre utan slips! Han var dock den ende för ve och fasa; ”casual” kan väl ändå inte betyda utan slips? Nej, för övriga betydde det uppenbarligen något annat – typ att det inte behövde vara en hel kostym; kavaj och udda byxor: ja, annan färg än vit på skjortan: ja, men slipsfritt? Nej, otänkbart.

Nåväl, hem till västkusten igen och iväg som lokalpolitiker på skolledarkonferens. Kontrasten var påfallande. Inte en enda slips syntes till och det var inte för att herrar saknades. Nej, där vara både kvinnor och män med högre ställning i den kommunala skolvärlden. Men, män med viktiga positioner bär ju slips? Fäder med viktiga arbeten bär slips. Elever ser fäder med viktiga arbeten bära slips men skolpersonalen bär aldrig slips. Har de kanske inte viktiga arbeten i skolan? Jo, med den betydelse lärare och andra pedagoger kan ha för barnens framtid borde också pedagoger knäppa skjortan och knyta på sig slips.

Om jämställd skola

Det här var menat som en insändare, men har inte sett att det publicerats, inte än i alla fall. 

Grundskolorna i vårt alliansstyrda Kungsbacka håller genomgående hög kvalitet, bland de bästa i Sverige, men som i övriga Sverige är fortfarande de tidiga skolåren en närmast totalt kvinnlig värld. I de senare åren är de genomsnittliga resultaten helt annorlunda för pojkar respektive flickor. Flickorna leder vanligtvis i alla ämnen utom idrott. Gymnasievalen är oerhört traditionella kvinnliga respektive manliga val. Det är inte en tillräckligt kreativ och inspirerande skola som först passar men sedan pressar flickorna, medan skolpojksnormen säger att det är coolt och macho att inte bry sig. Nej, här måste alla inblandade våga tänka utanför boxen och bryta dåliga mönster. Det är utan tvekan en av nycklarna till förbättring. Vi kan inte se på när en del flickor oroar sig sjuka över sina resultat medan pojkar slarvar bort sina chanser att söka till utbildningar med hög antagningspoäng. Om pojkarnas resultat matchade flickornas, vore mycket vunnet. I skoldebatten hörs alltför sällan synpunkter på jämställdhetsarbetet i skola och fritidshem. För Centerkvinnorna är jämställdhet i skolan en prioriterad fråga och får vi chansen tänker vi fortsätta lyfta frågan i nämnden nästa period. Vi behöver en jämställd skola för att ge både pojkar och flickor en god utbildning i en trygg skola och bygga ett samhälle utan könsdiskriminering. Ett långsiktigt hållbart samhälle där yrkesvalet faktiskt är ett personligt val, inte följden av ett under barn- och ungdomsåren genomlevt, givet normsystem.

Karin Green och Inga-lill Bengtsson
Centerkvinnorna 

Om tiggare

Omkring tiggarn från Luossa satt allt folket i en ring,
och vid lägerelden hörde de hans sång.
Och om bettlare och vägmän och om underbara ting,
och om sin längtan sjöng han hela natten lång:

Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången,
det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt.
Hören - något går och viskar, går och lockar mig och beder:
Kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt!

Hotenanny Singers låg på svensktoppen i 52 veckor med dikten av Dan Andersson i början av 1970-talet. Då hade man svårt att tänka sig tiggare på gatorna i Sverige. Tiggare var något som fanns i långt-bort-i-stan, i fjärran utlandet och hur kunde de rika där leva med att se dessa fattiga människor på gatorna utan att göra något? Nu är det annorlunda. Sverige är mer en del av världen och fattiga EU-medborgare är i sin fulla rätt att söka lyckan här. Det syns. De sitter på Nils Ericssons-platsen, vid ICA och på andra ställen. Jobbigt att se för många. Så jobbigt för somliga att se att de vill skicka tillbaka de allra fattigaste till de fattiga områden där de hör hemma… helst ihop med de flyktingar som sökt sig hit undan krig och förföljelse i hemlandet. Ja, så får vi ju en bättre värld - med strutsmetoden. Det man inte ser finns inte. Nej, bättre kan vi. Bättre måste vi kunna. Tage Danielsson beskriver i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton, hur ”ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse och är den grund varpå samhället vilar.” På samma sätt ger det faktiskt givaren en känsla av inre tillfredsställelse och välbehag att ibland sträcka ut en hand och hjälpa en behövande. Det verkar vara något som kommit i skymundan i vår moderna, mestadels välordnade tillvaro.