Klart är att skolan har svårt att leva upp till det kompensatoriska målet. Alla elever klarar inte målen. Mycket verkar hänga på föräldrars medverkan. Men ska det vara kört för barn som inte har föräldrar som hjälper till med hemuppgifter? En del föräldrar har verkligen inte god skolbakgrund. Andra har arbeten, problem eller sjukdomar som tar tid och kraft. Då ska ju skolan kompensera. Det är en del av uppgiften. Alltså, gillar ju både ROT och RUT och RIT och hjälper det så visst, betala en slant för att någon annan hjälper barnen med studierna kanske inte är så orimligt. Men, i grunden känns det ändå fel. Det ska inte behövas. Nej, i första hand ska väl skolan klara sin uppgift. Det är pedagogernas sak att undervisa barnen. Föräldrarnas positiva inställning hjälper förstås till att motivera, men barnen har skolplikt för att få sin undervisning i skolan. Om de ändå behöver hemundervisning för att klara sig; då har ju skolan misslyckats kapitalt.
Det finns förstås sätt att komma till rätta med situationen. Betyg i årskurs 4 lär inte vara svaret. Vi lever i ett komplicerat och heterogent samhälle. Lektionstiden kanske inte räcker till? Kanske behöver skoldagen förlängas, även om lärare tänker nytt och använder nya undervisningsmetoder. Istället för att man ofta har läxläsning på fritids. Sedan har förstås barn olika förutsättningar och olika inlärningsstilar. IT tillför en ny dimension i undervisningen. Att skriva sig till läsning på IPAD och nya sätt att ge hemuppgifter som i ”the flipped classroom” där eleverna ser genomgången på video hemma för att lösa uppgifter i skolan verkar lovande. Vi har många entusiastiska pedagoger i Kungsbacka och i landet. För barnen bådar i alla fall det gott.
