Om språket

Det blir värre hela tiden. Svenska språkets förfall alltså. Inte ens rubriksättarna klarar vanliga uttryck längre. I Metro blir multisjuka Ulrika av med sin hjälp. ”Blir av med” implicerar att hon inte vill ha den.  Har hon önskat det länge? Nej, av artikeln framgår att kvinnan ifråga är lika sjuk som tidigare och givetvis önskar ha kvar alla assistanstimmar hon hittills haft. I radion häromdagen flippade programledaren mynt. Vad? Hittills har det gått bra att singla slant.
I radioandakten försöker man antingen modernisera eller så är känner man utan tvekan Guds intentioner för inte vädjas milt i konjunktiv om att ”Herren låte sitt ansikte lysa över oss och vare oss nådig” utan det konstateras krasst i indikativ att ”Herren låter sitt ansikte lysa över oss”.  Helt säkert alltså.
I bekantskapskretsen får man en ”hint” om än det ena än det andra. Därför passar jag på att ge en vink om att det här landet är Sverige och huvudspråket är svenska. ”Hint” däremot är engelska.
Transportbranschen är ett skrämmande exempel vad gäller svensk språkvård. Det stuffas, strippas lashas, routas, releasas och kvoteras priser. När en språkligt förvirrad kund frågar efter frakt visar det sig att det inte är ett pris som önskas, utan en sändning som eftersöks. En annan kund undrar över sina containers ankomsttid och frågar på mail: ”När kan dem vara här?”  Hjälp. Det har inte gått bra för svenskalärarna på sistone. ”Dem” är en objektsform och kan självklart inte stå som subjekt i en sats.

Därmed inte sagt att inte nya ord behövs emellanåt. Nyordslistan från svenska språkrådet varje nyår speglar verkliga och spännande förändringar i samhället. För googlade, twittrade och bloggade gjorde vi inte direkt på 1900-talet. År 2012 henifierades och zlatanerades och man for på överklassafari i köttvärlden. Nu år 2013 äts 5:2-diet, köps bjudkaffe, publiceras selfies, diskuteras läxrut, snippgympas och e-sportas. Med detta tillönskas bloggläsare ett Gott Nytt Ord…eh, År 2014!

Om hamnen

Hamnen framför alla, Göteborgs hamn, uppmärksammades i förra söndagens GP. Trevligt, för det skrivs inte ofta i dagspressen om denna verksamhet som hela Sverige är beroende av. Göteborgs hamn är den enda nordiska hamnen stor nog för oceangående fartyg. Stora delar av Sveriges import- och exportflöden passerar via Göteborg på sin väg från och till andra delar av världen. De där 50 procenten av Sveriges BNP som tillkommer i samband med utrikeshandel är till oerhört beroende av fungerande hamnar. Stopp i hamnen orsakar snabbt problem och kostnader för industrierna och när hyllor gapar tomma i butikerna kan det vara av samma anledning. Ingen ligger med stora lager. Det märks minsann direkt de gånger vi har snökaos och andra oväder.
Dock, någonstans mitt i artikeln står att containervolymerna minskat med fyra procent på helåret. Ja, visst har det varit, lugnare i år och tydligen för flera av containerrederierna. Men vad? Minskar containertrafiken totalt sett? Det är i så fall historiskt. Varje förändring i konjunkturen syns snabbt i transportflödena, men generellt så har containeriserade transporter de senaste decennierna ökat ungefär dubbelt så snabbt som världsekonomin. Detta både för att transportflödena ökat när världshandeln ökat och för att mer gods förts över till containers från konventionella fartyg. Men nu minskar det? Ett trendbrott är inte omöjligt. Nu har det mesta som praktiskt går att flytta från konventionella fartyg till containers flyttats över. Inte ens bananerna kommer i kylfartyg längre utan i kylcontainers. Så det kan vara så att de kollegor som går i pension nu faktiskt tajmat sitt arbetsliv med kulmen på container-eran. Kanske går vi mot andra tider.
http://www.e-pages.dk/goteborgsposten/806/

Om läxhjälp

Förra nämndsmötet diskuterades bland annat läxhjälp. Läxhjälpens vara eller inte vara är en fråga som dykt upp alltmer i debatten i och med framväxten av läxhjälpsföretag. Att läxhjälp berättigar till RUT-avdrag både i grundskolan och i gymnasiet har skapat nya företag med en kundkrets av föräldrar som har ekonomiska förutsättningar, men inte tillräckligt med tid eller utbildning för att hjälpa sina barn med skolarbete. Nu ska Kungsbacka efter en motion från s inventera vad grundskolorna gör för att hjälpa barnen med läxor. Har man läxläsning på fritids? Avsätter man tid utöver ordinarie undervisning? Eller är det upp till familjerna?

Ja, resultatet ska bli intressant att se, men samtidigt är enligt min mening frågeställningen lite skev. Visst kan barnen ha läxor, men varför ska de nödvändigtvis ha läxor som måste engagera hela familjen eller släkten? Läxor borde väl vara repetition på sådant läraren gått igenom på lektionen – inte nya uppgifter och informationssökning som eleverna inte klarar själva. Modern teknik ger också möjligheter för elever att förbereda sig för en kommande lektion genom att t ex titta på en film eller läsa något som läraren lagt upp på nätet. Då kommer man ifrån problemet. Om barnen klarar sitt hemarbete oberoende av om föräldrar och närstående är oerhört välutbildade och engagerade – eller inte – då klarar också skolan sin kompensatoriska uppgift.