Om slips

Män med viktiga positioner bär slips. På huvudkontoret diskuterades klädsel på senaste chefsmötet. ”Casual business” hade påbjudits sista dagen och vad som hände då. Minsann kom inte en dansk herre utan slips! Han var dock den ende för ve och fasa; ”casual” kan väl ändå inte betyda utan slips? Nej, för övriga betydde det uppenbarligen något annat – typ att det inte behövde vara en hel kostym; kavaj och udda byxor: ja, annan färg än vit på skjortan: ja, men slipsfritt? Nej, otänkbart.

Nåväl, hem till västkusten igen och iväg som lokalpolitiker på skolledarkonferens. Kontrasten var påfallande. Inte en enda slips syntes till och det var inte för att herrar saknades. Nej, där vara både kvinnor och män med högre ställning i den kommunala skolvärlden. Men, män med viktiga positioner bär ju slips? Fäder med viktiga arbeten bär slips. Elever ser fäder med viktiga arbeten bära slips men skolpersonalen bär aldrig slips. Har de kanske inte viktiga arbeten i skolan? Jo, med den betydelse lärare och andra pedagoger kan ha för barnens framtid borde också pedagoger knäppa skjortan och knyta på sig slips.

Om jämställd skola

Det här var menat som en insändare, men har inte sett att det publicerats, inte än i alla fall. 

Grundskolorna i vårt alliansstyrda Kungsbacka håller genomgående hög kvalitet, bland de bästa i Sverige, men som i övriga Sverige är fortfarande de tidiga skolåren en närmast totalt kvinnlig värld. I de senare åren är de genomsnittliga resultaten helt annorlunda för pojkar respektive flickor. Flickorna leder vanligtvis i alla ämnen utom idrott. Gymnasievalen är oerhört traditionella kvinnliga respektive manliga val. Det är inte en tillräckligt kreativ och inspirerande skola som först passar men sedan pressar flickorna, medan skolpojksnormen säger att det är coolt och macho att inte bry sig. Nej, här måste alla inblandade våga tänka utanför boxen och bryta dåliga mönster. Det är utan tvekan en av nycklarna till förbättring. Vi kan inte se på när en del flickor oroar sig sjuka över sina resultat medan pojkar slarvar bort sina chanser att söka till utbildningar med hög antagningspoäng. Om pojkarnas resultat matchade flickornas, vore mycket vunnet. I skoldebatten hörs alltför sällan synpunkter på jämställdhetsarbetet i skola och fritidshem. För Centerkvinnorna är jämställdhet i skolan en prioriterad fråga och får vi chansen tänker vi fortsätta lyfta frågan i nämnden nästa period. Vi behöver en jämställd skola för att ge både pojkar och flickor en god utbildning i en trygg skola och bygga ett samhälle utan könsdiskriminering. Ett långsiktigt hållbart samhälle där yrkesvalet faktiskt är ett personligt val, inte följden av ett under barn- och ungdomsåren genomlevt, givet normsystem.

Karin Green och Inga-lill Bengtsson
Centerkvinnorna 

Om tiggare

Omkring tiggarn från Luossa satt allt folket i en ring,
och vid lägerelden hörde de hans sång.
Och om bettlare och vägmän och om underbara ting,
och om sin längtan sjöng han hela natten lång:

Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången,
det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt.
Hören - något går och viskar, går och lockar mig och beder:
Kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt!

Hotenanny Singers låg på svensktoppen i 52 veckor med dikten av Dan Andersson i början av 1970-talet. Då hade man svårt att tänka sig tiggare på gatorna i Sverige. Tiggare var något som fanns i långt-bort-i-stan, i fjärran utlandet och hur kunde de rika där leva med att se dessa fattiga människor på gatorna utan att göra något? Nu är det annorlunda. Sverige är mer en del av världen och fattiga EU-medborgare är i sin fulla rätt att söka lyckan här. Det syns. De sitter på Nils Ericssons-platsen, vid ICA och på andra ställen. Jobbigt att se för många. Så jobbigt för somliga att se att de vill skicka tillbaka de allra fattigaste till de fattiga områden där de hör hemma… helst ihop med de flyktingar som sökt sig hit undan krig och förföljelse i hemlandet. Ja, så får vi ju en bättre värld - med strutsmetoden. Det man inte ser finns inte. Nej, bättre kan vi. Bättre måste vi kunna. Tage Danielsson beskriver i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton, hur ”ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse och är den grund varpå samhället vilar.” På samma sätt ger det faktiskt givaren en känsla av inre tillfredsställelse och välbehag att ibland sträcka ut en hand och hjälpa en behövande. Det verkar vara något som kommit i skymundan i vår moderna, mestadels välordnade tillvaro.

Om kollektivtrafik

Denna insändare har publicerats i Kungsbackaposten och Norra Halland:

Allt fler reser med bussar och tåg till arbetet. Kungsbackas invånare är inget undantag. Fler och fler har upptäckt att det ger en stor frihet att slippa bilköer och slippa leta efter parkering.  Det är både en frihetsfråga och en fråga om att bidra till en bättre miljö och minskad trängsel.

Öppnandet av Åsa station med några stopp av Öresundståget blev genast succé och fler stopp och bättre plats på tågen efterfrågas. Centerpartiet föreslår att vi inrättar en Hallandspendel, vilket i ett första steg skulle innebära att Kungsbackapendeln förlängs och fortsätter söderut med stopp i Frillesås och Fjärås och sedan vidare ner genom Väröbacka till Varberg. Det är fullt möjligt att köra pendeltågstrafik söder om Kungsbacka trots att det inte finns plats för fler tåg mot Göteborg. Det som behövs är ett par extra tågsätt och en anpassning av busstidtabellerna i Kungsbacka så att passagerarna hinner gå från och till spår 1. Fler stationer i södra Kungsbacka ger ökad möjlighet till utveckling av dessa delar av kommunen.

Vi föreslår även direktbussar till Göteborg från de större orterna i kommunen. Troligen behövs dessa även när tågtrafiken byggts ut. Det är trångt på E6 eftersom många pendlar i egen bil, men bussarna kan även köra på 158:an där det finns busskörfält in mot Göteborg.

För att underlätta för resenärer i våra stora pendlingstråk måste Kungsbackas politiker driva frågorna i Region Halland som beställer trafiken, så att fler kan och vill ställa bilen.

Maria Mia Andersson, Särö

Karin Green, Fjärås
Centerpartiet

Om internet

Denna sommar har det åskat lite… minst sagt. Bland annat på grund av det har vi haft fungerande internet hemma i typ två veckor på hela sommaren. Det ena felet har avlöst det andra – åsknedslag i Telias station, neddragen ledning blandat med även för teknikerna närmast obegripliga fel. Inte blir man direkt glad heller när en timme väntetid i telefonkö slutar med ”klick – ett tekniskt fel har uppstått, var god försök igen senare”.

Efter en kort tid utan internet inser man verkligen hur beroende vi gjort oss av tekniken. Vi förutsätts inte bara kolla nyheter, adresser och öppettider över nätet. Vi förväntas också göra våra bankärenden, handla, kontakta Försäkringskassan, Transportstyrelsen, Skattemyndigheten och andra myndigheter över nätet. Äldre har larm kopplade till internet.  Våra barn får skoluppgifter som ska både hämtas och lämnas in on line. (Hjälp, tänk om alla dessa fel uppstått under terminen!) Den som inte har tillgång till en rimligt snabb uppkoppling får svårt att sköta sina ärenden och göra sig hörd i olika sammanhang. I detta närmast totala beroende av fungerande Internet har tydligen Kungsbacka kommun sämst utbyggt bredband i Halland. Här behövs verkligen en uppryckning för att komma i nivå med övriga kommuner och uppfylla Alliansregeringens mål om att 90 % av hushållen ska ha bredbandstäckning senast år 2020. Tack vare press från Centerpartiet fördubblades i våras pengarna till bredband i Landsbygdsprogrammet, från ca 1,6 miljarder till 3,25 miljarder kronor. Förhoppningsvis ser vi snart effekter i denna kommunen, som har så stor andel lantlig bebyggelse.

Om jämställda pensioner

Idag kom vår insändare in i Kungsbackaposten:

Frihet på äldre dagar – för alla

85 procent av dagens fattigpensionärer är kvinnor. Många tror att framtidens pensioner automatiskt kommer att vara mer jämställda. Men om pensionssystemet inte förändras ser prognoserna än sämre ut när dagens unga tjejer blir pensionärer. Därför har Centerkvinnorna, Sveriges största politiska kvinnoförbund, klubbat igenom ett omfattande förslag för jämställda pensioner – här följer ett urval av våra 40 åtgärdsförslag:

• Höjd garantipension tycker vi i Kungsbackabygdens Centerkvinnor är det viktigaste förslaget. 80% av garantipensionärerna är kvinnor.
• Politiken ska som arbetsgivare ta ansvar för jämställda löner och rätt till heltid.
  Lagen om valfrihet, LOV, ger kvinnor fler arbetsgivare att välja mellan och möjlighet att starta eget i vårdsektorn. Lokalt vill vi att Kungsbacka kommun tar sitt ansvar som arbetsgivare.
• Möjligt att överlåta individuella pensionsrätter även från inkomstpensionen till partner med gemensamma barn.
  Om man väljer att en part utför mer obetalt arbete måste det vara möjligt att överlåta pensionsrätter.
• Tillåt överlåtelse av tjänstepension. 
• Ökad information om tidiga val som påverkar pensionen. Information ska riktas speciellt till unga, så att de kan göra informerade val. Skolan ska ge privatekonomisk undervisning med genusperspektiv.

Centerkvinnornas 40 åtgärder är ett omfattande och långsiktigt hållbart förslag som ger en god början till ett jämställdhetssäkrat pensionssystem.

Marie Andersson
Karin Green
Kungsbackabygdens Centerkvinnor

Om vardagen

Kära Dagbok!
Idag var det en vanlig dag, eller nästan vanlig i alla fall, för det blevingen tågresa på morgonen. Så här i semestertider går det faktiskt att köra till Göteborg. Man  kommer fram på en halvtimme istället för att det tar en timme i vanliga fall. P-platser finns det också. Det är skönt.  Att arbeta är väl en sak. Det genererar ju en inkomst, men att slösa livstid på resor till och från arbetet är banne mig trist.

Tre dagar tog det annars. Att komma tillbaka till rutinerna alltså. Knappt hinner man innanför dörren på jobbet innan problemen hopar sig.  Det är kongestion i en hamn och eldsvåda i en annan. En felmanifestering här och en saknad friställan där blandas med ändrade ankomstdagar och en och annan kortskeppad container. Om gemene man insåg allt som faktiskt kan hända under en transport skulle de kanske åka själva och lämna sina paket.  Lite lugnt är det ändå på mailen och viss eftersläpning är det förstås på en del arbetsuppgifter, men Göta Älvbron ser ut som vanligt under grå himmel, så det känns lite som höst. Det blir inget utebad, men istället en sväng till simhallen på hemvägen.
Förhoppningsvis ska det ändå bli en riktigt go’ sommarvecka till i augusti. All semester är inte slut.

Om semester

Semester då? Det borde väl vara en säker indikation på fattigdom eller rikedom?
Om man åker till Thailand på långsemester, då är man väl välbeställd? Ja, antagligen.
Så, om man inte åker till Thailand på semester, då är man fattig? Nej, knappast.
Ekvationen är inte så enkel, men visst är det viktigt att ha semester av något slag. Semesterresan behöver inte nödvändigtvis gå hela vägen runt jorden. Det viktiga är ju ändå att göra något annat än det man gör i vardagen. Om det sedan är att resa utomlands eller att campa, cykla eller vandra runt i hembygden. Sak samma, men med den stress de flesta familjer upplever i arbetsveckorna, så behövs ett avbrott i vardagen. Om inte för en långresa, så för att vila ut och vara tillsammans utan stress och ladda för de resterande 11 månaderna av året. Den svenska sommaren är verkligen härlig - om det nu bara kunde sluta regna…

Om mobiltelefoner

Emellanåt stöter man fortfarande på en och annan kostymklädd nisse som talar högt och ljudligt i mobiltelefonen, som för att visa att han minsann har tillgång till sååå avancerad teknisk utrustning att han kan tala med sina affärsbekanta på distans. Imponerande? Knappast. Bara störande i ett land där i stort sett varenda unge har en Iphone (fast ungdomarna har ofta vett att sms:a istället för att babbla högt och ljudligt på allmänna kommunikationsmedel).
Så är det någon äldre, som tycker att den där tiggaren kan ju inte vara fattig, hen har ju en fin mobil att ringa i. Men, hallå eller? Begagnade mobiler delas ut av välgörenhetsorganisationer eller köps för några hundringar på Blocket. 
Nej, faktum är att innehav av mobiltelefon är inget rikedomsbevis längre.  Det är näst intill som att ha kläder på kroppen. Utan mobil finns man nästan inte och får svårt att uträtta dagliga ärenden eller hålla kontakt med släkt och vänner. Mobilen får alltså högsta prioritet även vid en väldigt blygsam inkomst. Enligt FN statistik har 6 miljarder människor tillgång till mobiltelefon, men bara 4,5 miljarder har tillgång till ren toalett - värt att begrunda vid nästa toabesök. 

Om svensk rasism

Efter EU-valet verkar etablerade debattörer och politiker vara ense. Inte kan väl 10 % av svenskarna vara rasistiska? De har nog bara inte förstått vad de röstat på. Jaså?
Men vi som inte levt i decennier i politiskt korrekta sammanhang har ju sett och hört en del annat. Det har varit negerhistorier och vandringssägnen om hur invandrare brutit upp parketten i vardagsrummet för att odla potatis, varningar för utländska killar, krogvakter som inte får släppa in mörka killar för då kommer inte svenska tjejer, berättelser om hur välsituerade familjer efter kriget sållade bort foton med Hitlerhälsningar ur albumen och taggar med BSS vid busshållplatserna. Listan kan göras lång. Förr skulle svartskallarna från Italien åka hem, sedan var det grekerna, turkarna, iranierna och nu somalierna som inte är som oss. Sverige har ju haft invandring från många håll genom årens lopp och vartefter grupperna etablerat sig i samhället så har rasismens fokus flyttats till en ny grupp. 

Nej, 10 % känns tyvärr ganska logiskt och nu har alltså svenska SD ett mandat i EU parlamentet.  Där finns redan främlingsfientliga partier från andra länder. Undrar om de betänkt att de måste umgås med utlänningar varenda dag i Bryssel? 

Om jämställdhet i skolan

Tidningen Dagens Industri skriver regelbundet om ränteläget och Fi, Finansinspektionens, åsikter och avsikter. Som frivillig i försvaret fick man lära sig att akta sig för ”den lede Fi”.
I dagens politik och i Kungsbacka-Posten här om dagen, möts vi av ett annat Fi,
Feministiskt Initiativ, som vill driva på i jämställdhetsfrågorna. Ja, det kan ju vara bra.
Det har Centerkvinnorna arbetat med i många år.

Svar till Sofia Rådström F¡ 20 maj 2014
Givetvis är grundskolans jämställdhetsarbete av största vikt. Både måluppfyllelse och gymnasieval följer fortfarande tydliga könsmönster. Eleverna väljer till största delen enligt traditionella könsnormer. Det behöver heller inte bli tvärtom, men varje elev ska känna friheten att vara den man är och göra de val som känns rätt oavsett inrutade traditioner. Val och resultat i skolan får stor betydelse för det framtida livet. Jämställdhet i skolan är ett prioriterat område för Centerkvinnorna sedan stämman år 2011. Under mandatperioden har jag i Förskole- och Grundskolenämnden även lyft frågan om hur man arbetar med jämställdhet på fritidshemmen och hur man kan komma till rätta med den sneda könsfördelningen bland personalen. Förbättringspotential finns och det fordras ett medvetet arbete.

Karin Green
Kungsbackabygdens Centerkvinnor

Om EU-valet

Såg nyligen del två av filmen Hungerspelen, en fruktansvärd beskrivning av ett framtidsscenario där Nordamerika förvandlats till en fullständigt delad värld. I huvudstaden ägnar den styrande klassen all tid åt ytliga aktiviteter som kläder, smink, mat och nöjen. I resten av rikets tolv distrikt lever maktlösa människor i armod. Enda gången som den styrande klassen intresserar sig för omvärlden är en gång om året då representanter för övriga får det tvivelaktiga nöjet att som marionetter i ett levande datorspel ha ihjäl varandra för de styrandes höga nöjes skull.

Fick tyvärr en association till EU. Varför är det så många som inte röstar i EU-valet? Det är nog just känslan av maktlöshet, att det inte tjänar något till. Det är så långt borta. Kent Johansson talar i Centerpartiets valbroschyr om en vilja att vända på EU. Visst är det så man måste tänka. De där gubbarna i Bryssel, de sitter där för att vi röstat fram dem. Eller för att vi inte röstat. Den som inte röstar släpper ju fram okända krafter för, i ett val där få röstar, väger varje röst tungt. Det gör det möjligt för aktiva i rasistiska och nazistiska rörelser att nå verklig makt. Vet du inte hur du ska rösta? Kör EUs valkompass som test. Välj ditt vanliga parti. Kryssa Kent.
Bara gör något!

Om bakvänd politik

Loggar in på Facebook på lunchen. Scrollar lite upp och ner. Hör samtidigt i bakgrunden hur en kollega ringer ett privatsamtal på mobilen. Det är verkligen privat; samtalet förs på swahili, så ingen annan fattar ett jota. Läser ett inlägg om hur CUF ska bemöta SDs invandrarfientliga argument i kommande debatter och slås av det bakvända. Centerpartiet, med 100 år på nacken och många äldre medlemmar, bejakar nya inslag i vårt land. Både vad gäller människor som kommer hit och den nya It-teknikens möjligheter i skolan, vården och på landsbygden. SD, å andra sidan, med många unga killar som medlemmar, drömmer sig tillbaka till ett homogent land som är tveksamt om det någonsin funnits. Det går hur som helst inte att backa bandet. Dagens Sverige går framåt i mångfaldens tecken. Det är bara att konstatera och njuta av en allt läckrare blandning av språk och kulturer, fascineras av mixen av mat och traditioner och hur göteborgska lätt kan blandas med engelska, tyska, polska och swahili – på en och samma arbetsplats. 

Om rökning

Vart jag mig vid tåget vänder,
Går det folk med cigg i händer,
Röken bolmar, röken yr,
Träffar också den som röken skyr.

Före tågresan ska det rökas och efter tågresan ska det rökas. Ibland känns det som Göteborgs central är ett enda stort rökrum. Egentligen är de nog inte så många, rökarna, men vinden bär ju med sig rökmolnen. Hamnar man bakom en som går och bolmar, så ligger man illa till. Bäst att försöka komma undan och springa förbi snubben med rykverk i handen. Annars är faktiskt luften friskare inne i bussterminalen. Inte är det bättre på Kungsbacka station heller. Trots all kunskap och alla varningar tycks bland annat många gymnasieungdomar göra sitt bästa för att förstöra sina lungor och sin goda hälsa. Detta är då ett klart minus med kollektivtrafikresandet. Måste det vara så här? 

Om flyktingboende

På insändarsidorna i lokalpressen klagar somliga över att Kungsbacka kommun köpt ett hus som bostad för ensamkommande flyktingbarn. Ska de gynnas, när inte våra egna ungdomar hittar bostäder, heter det. Men hallå, hur tänker de då? Nej, det är verkligen inte lätt för svenska ungdomar att flytta hemifrån i den bostadsbrist och med de prislägen som gäller i Göteborgsområdet, men det är inte riktigt jämförbart.
De här barnen är i femtonårsåldern. Pojkarna har flytt mot ett okänt mål, på en resa där de inte vet om de kommer levande fram. Det är alltså driftiga ungdomar. Nu har de fått uppehållstillstånd och kan se framåt i livet, men de har inga föräldrar eller släktingar här som tar hand om dem, lagar mat och hjälper till med läxor. Då behöver vi göra vad vi kan för att de ska klara sin skolgång och bli trygga medborgare. Svårt? Dyrt? Ja, kanske det, men heller inte omöjligt. För övrigt kan man ju från kostnaden dra av en summa för att för dessa femtonåringar har inte skattekollektivet bekostat vare sig barnomsorg eller föräldrars vab-dagar.  Kommer de igenom högstadiet och gymnasieskolan med rimliga resultat och hittar sin plats på arbetsmarknaden, så omvandlas kostnaderna till en vinstlott i form av nya, friska krafter i en annars åldrande befolkning.  

Om peak(ar)

Enligt Internationella Energirådet passerade vi Peak Oil år 2006. Då uppnåddes den maximala råoljeproduktionen i världen. Enligt GP här om dagen har vi nu även passerat Peak Car. Vi köper fortfarande bilar och använder dem givetvis. Körsträckan minskar dock och bilen har förlorat mycket av sitt värde som statussymbol i konkurrens med många av dagens IT-prylar.

Frågan är om vi inte även passerat Peak Computor. Visst, vi använder datorer och andra IT-attiraljer som aldrig förr och nya program utvecklas hela tiden. Men, när datorerna kom var meningen att de skulle snabba på och underlätta arbete som många gånger var repetitivt och enahanda. I de nya program som fortsätter att komma ut på marknaden och på arbetsplatserna byggs in allt fler finesser. Det är allt fler chefer och myndigheter som vill ha ut allt mer detaljerad statistik och information av olika slag. Följaktligen måste då någon stansa in all denna detaljerade information i första ledet. Inte får det bli fel heller. En nuffra fel i ett statnummer eller ett stavfel får följder som stoppar upp hela processen. Allt fler spärrar byggs in i systemen. Kontrollmanin har tagit över.  Ingenstans ska det gå att göra fel. Vackert tänkt måhända, men vart tog effektiviteten vägen? Den snabbare ärendehanteringen? Den som stansar in kan väl skriva lite mer och fortare? Ojdå, blev det stressigt?

Tyvärr, detaljkraven och spärrarna har blivit så vanliga och så många att varenda tjänstemans arbete blivit tungrott. Problemen är tydligen de samma i de flesta yrkeskategorier. Vi fastnar i kodandet av ett fält på skärmen istället för att skicka godset vidare, få iväg fakturan, möta patienten, utvärdera elevens framsteg eller förmedla ett jobb. Ja, Peak Computor är nog passerat det med. 

Om GMO

Årsmöten brukar vara rätt förutsägbara tillställningar, bara valberedningen skött sig och jodå,
valberedningen hade gjort ett digert arbete före Kungsbacka centerkrets årsstämma också. Fast en strykning i sista stund på den föreslagna listan till kommunfullmäktige gav ändå upphov till vissa förändringar och voteringar.
Så skulle det lokala handlingsprogrammet för Kungsbacka fastställas. Då orsakade en medlems förslag om ett tillägg beträffande GMO-produkter livlig debatt. Hur hållbart är det egentligen att manipulera växter och djur genom genförändring? Jo, visst sker en och annan mutation även i naturen och visst skulle man kunna använda genteknik för att förädla växter på liknande vis som människor gjort genom korsningar av växtslag under århundradenas lopp, men gentekniken har istället orsakat nya problem för många bönder i världen. Patenterade grödor har spritt sig och orsakat skadeståndskrav. I andra fall har bönder inte förstått att de köpta fröna inte kan användas som utsäde nästa år. Växter som avsetts minska användningen av ogräsmedlen har istället visat sig på några års sikt öka användningen. Inte har tekniken rått bot på världssvälten som en och annan hoppats.  Numera ser Unctad mer småskaligt jordbruk som den enda hållbara lösningen: UN Report

Någon särskild skrivning blev det ändå inte; frågan måste hanteras på EU-nivå för bästa möjliga reglering, men debatten var engagerad och man kan väl säga med ett brittiskt understatement att stödet för genmodifiering var inte överväldigande i Kungsbacka centerkrets.

Om kvinnokraft

Karin är ett vackert namn och ett namn som kan bäras med stolthet. Det märks snart vid läsning av centerpolitisk kvinnohistoria i boken ”Kvinnor som gjort skillnad”. Karin i C är Karin med K som i kraft, kunskap, kvalitet. 
Det är namn som Karin Söder, som blev utrikesminister år 1976 i en tid då en kvinna på den posten var närmast otänkbart. Vid något möte lär hon ha blivit tillfrågad vems fru hon var. Senare, år 1986, blev hon också Sveriges första kvinnliga partiledare. Karin Andersson engagerade sig med barnens bästa för ögonen för ett mer jämställt och barnvänligt samhälle och arbetsliv. Hon arbetade som jämställdhetsminister med Sveriges första lagstiftning på området och inrättandet av JämO år 1979. År 1992-97 hade Karin Starrin uppdrag i riksdagen. Sedan blev hon första kvinnliga landshövding för vårt vackra Halland samt på 2000-talet generaldirektör för Tullverket.
Så finns förstås en hel del kvinns med andra namn som gjort starka insatser. På transportpolitikens område var i början av 2000-talet Görel Thurdin ordförande för Jämställdhetsrådet för transporter och IT. Hon konstaterade dessvärre att i Vägverket, Banverket och Luftfartsverket fanns då knappt några kvinnor och verkade för en mer jämställd representation.
Den som vill veta mer om historiska centerkvinnor rekommenderas ägna några timmar åt denna bok.
Men detta är väl passé? Jovisst, men ett partis historia säger en del om vilken typ av människor som ansluter sig och därmed en del om framtiden.