Om kött

Läste gårdagens ledare i GP. Skribenterna protesterar mot Centerpartiet nya förslag till jordbruksstöd och tycks tro att bara vi slutar stötta svensk mjölk- och köttproduktion så skulle svenska folket omvändas till vegetarianismen. Naturligtvis vore en ökad grönsakskonsumtion bra både för Moder Jord och för folkhälsan. Men alltså, hur ofta händer det att någon vänder vid köttdisken för att ”äh, den svenska filén var för dyr; jag tar broccoli istället”. Nej, det är knappast så vare sig konsumenterna i köttdisken eller restaurangernas inköpare fungerar. Det som händer är snarare att istället för svensk fläskfilé blir det dansk, istället för svenskt lamm blir det nyzeeländskt och istället för svensk oxfilé blir det kanske brasiliansk. Vår redan stora köttimport ökar och välfungerande jordbruk på nära håll läggs ner till förmån för mer eller mindre väl fungerande längre bort. Följderna blir långa transporter med de utsläpp som följer därav och sannolikt mer nerhuggen regnskog för att öka produktionen där borta. Nej, icke-subventionering av svensk matproduktion känns inte som en säker väg till bättre miljö i världen.

Om Facebook

Numera har de flesta ett Facebook konto för att följa vad som händer i omgivningen, kommentera och ”gilla” allehanda artiklar och mer personliga inlägg. En fantastisk möjlighet i Internets tidevarv. Men är fenomenet verkligen så nytt? Knappast. I min ungdom hade vi brevvänner och vi skickade roliga bilder och vykort i posten för att dela nya upplevelser med våra vänner.  Även gamla släktingar skickade brev och tidningsurklipp när de noterade något intressant. Människor har alltid velat dela med sig och sprida sina kunskaper och erfarenheter. Nej, det nya är egentligen bara tempot. Ingen behöver längre frankera ett brev och posta det i brevlådan för att sedan vänta flera dagar på att få ett svar tillbaka. Nej, nu räcker ett klick på ”gilla”, ett inlägg eller en kort kommentar och ”enter” för att omedelbart vara med i konversationen.
Frågan är varför många i den äldre generationen tror det är så komplicerat. Facebook och liknande nätverk borde passa särskilt bra för de som kommit upp i åren och har fysiskt svårt att ta sig ut och träffa folk. Unga, friska behöver röra på kroppen och kan ju ta sig fram till fots eller med bil, buss eller cykel på ett obehindrat sätt. Men äldre, mer fysiskt isolerade - tänk vad mycket trevligare de skulle ha och vad mycket mindre isolerade de skulle bli om de lärde sig hantera en surfplatta och ett Facebook-konto.