Om euron

Valutakomplikationerna i ett eventuellt nytt faktureringssystem väckte minnen. Minnen från förra jobbet där mycket var på tyska och alla priser skulle räknas om till och från euro. Minnen från folkomröstningen om euron där vi alla röstade; och långt tillbaka varvet som lär ha köpt i mark och sålt i dollar, alltmedan marken steg och dollarn tappade. Utrikeshandel var och är inte riskfritt.

Många starka åsikter kom till uttryck vid folkomröstningen. Med tanke på alla euro-kriser som varit sedan dess, så var det väl tur att vi inte gick med. Men i grunden lär det vara andra bakomliggande orsaker än den gemensamma valutan som avgör euro-ländernas ekonomiska ställning; och tänk vad enkelt det varit. Samma valuta överallt i Europa, aldrig behöva växla pengar eller gardera för kursrisk på den europiska hemmamarknaden. Olika valutor komplicerar. Även inom landet vill somliga företag betala i sek, andra i euro eller dollar beroende på var de har intäkter. Det tar tid och kraft som kunde använts till produktivt arbete. Kanske svenska företag ibland prisar ut sig när man garderar för kursförluster och våra importvaror blir onödigt dyra. Det kostar förstås att ordna med valutakonton, terminsvalutor och annat smått och gott som bankerna gärna säljer.