Om fristående barnomsorg och skolor

Denna insändare har publicerats i Norra Halland:

Centerpartiet i Kungsbacka vill erbjuda invånarna ett varierat utbud av skolor, förskolor och barnomsorg. Det ska finnas olika inriktningar och både kommunala och alternativa driftsformer. Genom åren har vi i nämnden för Förskola och Grundskola ändå tvingats avslå en hel del ansökningar från privata dagbarnvårdare (dagmammor), då de inte hållit måttet. Andra ansökningar har hanterats en längre tid av förvaltningen, då de kompletterats och uppdaterats flera gånger för att så småningom kunna godkännas. För barnens bästa är det tuffa krav som ställs på utförarna. 

Nu vill vi gå framåt med bättre och enklare sätt att hantera detta. Alliansgruppen i nämnden vill att Förskole- och Grundskoleförvaltningen erbjuder t ex ”Öppet Hus” en gång om året, så de som är intresserade av att starta en fristående verksamhet kan få information och ställa frågor i förväg. Innan en formell ansökan lämnas. Det kan handla både om praktikaliteter och dokumentation.

Centerpartiet vill bidra till att ett mer företagsvänligt Kungsbacka. Dessutom är såväl dagbarnvårdare som skolledare ofta kvinnor. Därmed är detta också ett sätt att främja jämställdhet och kvinnors företagande i vår kommun.

Om jämställdhet och trygghet

Denna insändare har publicerats i norra Halland och Kungsbackaposten:

Trygghet och studiero är en grundförutsättning för inlärning. Genom ett tidigt, långsiktigt och grundligt arbete med värderingar och jämställdhetsfrågor kan trygghet och lika villkor skapas för flickor och pojkar, kvinnor och män. Ett gott värdegrundsarbete med jämställdhet i fokus i skolan för framåt mot ett samhälle där vi inte behöver några #metoo eller #tystiklassen upprop. En trygg skola och ett socialt hållbart samhälle. Där människor alltid behandlar varandra med respekt för individen.

Jämställdhetsarbete och genuspedagogik i förskola och skola har syfte att frigöra barn och elever från de könsstereotyper som vi matas med från tidig ålder; att vidga vyerna. Att ser vad som begränsar. Att barn ska ges möjlighet att på riktigt göra fria val mellan aktiviteter och leksaker utifrån sin personlighet - inte sitt kön. Där är vi inte än. Därför behöver vuxna runt barnen vara medvetna om sina egna och samhällets normer. Om hur de agerar och talar med pojkar och flickor. För det är så lätt att dras med i samhällets, reklamens och tv-seriernas gulliga tjej-rosa och tuffa kill-blå bilder av hur vi ska vara. Det behövs motkrafter. Jämställdheten är ännu inte uppnådd.

Karin Green
Ledamot i nämnden för Förskola och Grundskola
Kandidat till kommunfullmäktige

Om Centerkvinnornas stämma

Centerkvinnornas stämma hölls i år i härliga Halland, närmare bestämt på Gullbrannagården utanför Halmstad. För min del var jag inte ombud denna gången, utan deltog som volontär (funktionär). Det var rätt skönt. I och för missade jag mycket av debatten, men jag slapp läsa in mig på alla handlingar. Det brukar vara mycket. I år fastsälldes ett nytt jämställdhetspolitiskt program. Programmet orsakade oväntat lite debatt. Men då hade det ju varit på remiss ett par gånger till avdelningarna och en hel del förändringsförslag hade förstås tillmötesgåtts under processen. Vi hade tagit chansen och diskuterat lokalt och skickat in våra synpunkter ifrån Kungsbacka. Nu är programmet fastställt.

Det var som vanligt många motioner från medlemmarna. Tre av dem var från mig. Det blev två bifall och ett avslag. Inte så illa. Förslaget på bättre användning av skolkuratorerna genom förebyggande samtal med alla elever i högstadium och gymnasium fick bifall.  Den goda tanken kom ursprungligen från elever på Särö skola. Förslag om att bygga inte bara hyresrätter och bostadsrätter, men även ägarlägenheter fick också bifall. Ägarlägenhet borde passa till exempel äldre kvinnor som har kapital i betalda hus, men låg pension. Mitt förslag om morötter för att snabba på genomströmningen i högskolan fick avslag. Men enligt min mening är det ett problem att svenska elever tar ut sin examen så sent. Både för eleverna och arbetsgivarna.

Hela stämman hölls i strålande solsken. Maten var god och på banketten var stämningen hög. Jag hade ju inte direkt planerat att åka med sista bussen, men varför ge sig av när det är som roligast? Det blev en sen kväll.

Om nätporr

Som väl är har Kungsbacka kommun i samband med senare års digitalisering av undervisningen arbetat mycket med utbildning av personalen och det finns även viss teknisk kontroll över vilka sidor barnen kan hamna på. Men, 50% av landets kommuner har dessvärre fortfarande inte reflekterat och agerat. Nedanstående insändare publicerades i Hallands Nyheter i slutet av januari. I april lade bland andra Ola Johansson (c) en motion i riksdagen om obligatoriskt porrfilter. Den fick inte bifall, men förhoppningsvis vaknar snart övriga kommuner av debatten.   

"Digitala hjälpmedel i klassrummet höjer skolresultatet när de används rätt. Studier visar att elever med de rätta digitala hjälpmedlen fortare kan lära sig att läsa och skriva och kan vara till nytta för personer med inlärningssvårigheter. Många kommuner och andra huvudmän har varit bra på att köpa in datorer och annan utrustning men den digitala pedagogiken har inte alltid följt med. 
Många unga konsumerar pornografi. De allra flesta har aldrig talat med någon vuxen om det som den allt våldsammare pornografin porträtterar. Samtidigt visar forskning att hög konsumtion av pornografi kan medföra attityder som förminskar allvaret i frågan om våld mot kvinnor. Vi vill också se att material och metoder tas fram för att stödja lärare att kunna samtala kring pornografins konsekvenser tillsammans med elever. Centerkvinnorna vill även att det tillsätts en utredning som tittar på hur pornografitillgängligheten på Internet kan begränsas för barn och unga. 
I takt med att tillgången till digitala hjälpmedel i skolan går ner i åldrarna så ökar också ansvaret hos vuxna. Yngre barn förstår inte konsekvenserna, när de ”halkar in” på våldsamma och pornografiska sajter. Kunskap måste delges eleverna och föräldrarna, men samtidigt måste tillgången till våld och pornografi, som är tillgängligt på nätet, begränsas så långt det är möjligt. I det har även kommunerna och skolan ett ansvar. 

Skolpolitiker för Centerpartiet
Eva Pehrsson-Karlsson, Varberg
Katarina Sundvall, Varberg
Karin Green, Kungsbacka
Annika Hedman Kungsbacka"

Om stämma med stämning

Vips har tre veckor gått och alla intryck från partistämman i Malmö börjar blekna. Men det var tre intensiva och roliga dagar i en för mig ny stad. Vi var ett hyfsat stort gäng från Kungsbacka som inte var ombud, men ändå tog tåg eller bil ner för att lyssna på valda delar av debatten. Jag kom ner på fredag för att inte missa utbildningsdebatten där vi skickat in flera motioner från Kungsbacka. Spännande var också att höra stämmans internationelle gästtalare Nick Clegg f d ledare för Storbritanniens liberala parti. På lördagen blev det förutom intensiva politiska debatter en lång promenad runt Malmö och på kvällen stämmobankett med god mat och underhållning. På söndagen fick jag igenom en av mina motioner med ungefär nedanstående inlägg i debatten, så det var positivt. 

”Jag yrkar bifall till min motion 13.53 om ett återinförande av skrotningspremie för gamla bilar. Det är fint tänkt att producenterna ska ta ansvar för återvinning av sina produkter, men för att det ska ske måste först bilägaren förmås lämna bilen till återvinning eller skrotning. Här måste politiken styra upp. Som det nu är finns för konsumenten större incitament att återvinna en aluminiumburk än en hel bil. För burken får man åtminstone någon krona. För bilen får ägaren noll och intet i pant. Men vi ska vare sig ha skrothögar som läcker olja i våra skogar eller gamla miljöbovsbilar på våra vägar. Tackar Kungsbackakretsen och Hallandsdistriktet för ert stöd frågan och hoppas stämman bifaller motionen."

Om tobak

Filmstjärna har definitivt aldrig varit min ambition i livet, men nu kom vi ju med på film också där på kommundagarna. Det var när vi stötte på "Lärare mot tobak" som fanns med bland utställarna... och vi hade ett gemensamt intresse:
Om tobak tycker vi inte!

Filmen finns på nedanstående länk:

https://www.youtube.com/

Om bloggande... och kommundagar...

Jaha, det där med att väcka liv i bloggen igen gick ju inget vidare... Schemat har varit för fullt, men här är i alla fall en text som publicerats i C-tidningen Hallandsbygden tidigare i vår. Återkommer med annat som hänt sedan dess.

Centerpartiets kommundagar gick i år av stapeln på ändamålsenliga Clarion Hotell Post i Göteborg. Som uppvärmning hade utbildningsnätverket en träff redan på torsdag kväll med riksdagsledamöterna Ulrika Carlsson och Fredrik Christensson. Där fanns chans att diskutera skolfrågor med likasinnade. Strax därefter var det dags för Centerkvinnornas mingel. Till en början såg lokalen lite tom ut, men det ordnade sig med besked innan det var dags för inledning av förbundsordförande Sofia Jarl och anförande av Annie Lööf, som strök under betydelsen av fortsatt arbete för jämställdhet.

Fredag förmiddag inleddes kommundagarna formellt av Marie-Louise Bengtsson (Millis) ordförande för kommunala sektionen. Därefter var det dags för Annie Lööf som gång på gång fick stående ovationer av en entusiastisk publik. I nämnda publik fanns åtskilliga deltagare från  Halland, men att inte bara pepparrot utan även prominenta politiker frodas i Hallands mylla märktes också på scen.

Att välja bland alla de intressanta och viktiga ämnena för seminarierna var en svår uppgift. För min del blev det bl a ”En giftfri vardag”  med Kristina Yngwe. Problemområdet har vi diskuterat på SV Arena i Kungsbackabygdens CK; hur undviker vi giftiga kemikalier och hur konsumerar vi hållbart kläder, hygienartiklar. Skönt att få höra att ett förbud mot plastpartiklar i t ex tandkräm är på gång.

Mest spännande var nog seminariet om ”Vägar och järnvägar”; även om  jag måste invända mot att vattenleder saknades i rubriken. Vi fick ta del av innehållet i Centerpartiets ypperliga svar på regeringens infrastrukturproposition och det blev minsann debatt om olika transportslag; existerande och tänkbara. Anders Åkesson gladdes åt gott samarbete med Annika Qarlsson i jämställdhetsfrågan. Kvinnors och mäns resande ser ofta olika ut.

Utöver det digra programmet fanns en mängd utställare. Annika Hedman från Fjärås CK och jag kryssade mellan fikabord och de olika organisationerna på plats. Vi hamnade någonstans i cyberspace när vi uttalade vårt stöd i kampen mot tobak framför en kamera hos ”Lärare mot tobak” och vi spanade in Centerkvinnornas nya kampanj-T-shirt med ”Hej Syster” i Centergrönt tryck.

Så var det ju lite rent skoj också. Fredagskvällen bjöd på Göteborgs-spex, god middag och dans för den som orkade hålla igång.

Om Fjärås skolor

Äntligen! Äntligen diskuterar vi livets väsentligheter på nämndsmötena; eller i alla fall: väsentligheter för Fjäråsbor. Så länge som det här samhället väntat på upprustning av skolorna, så känns det toppen när punkten till slut står på dagordningen. Oavsett om det är frågor och tveksamheter kring hur upplägget ska bli, så är det ändå till sist mer konkreta förslag som kommer fram nu. Det betyder mycket för framtiden. Med fräscha och väl fungerande skolor får Fjäråseleverna chans till en trevligare och mer inspirerande skolgång, vilket borde leda till större trivsel, enklare rekrytering av kompetenta lärare och därmed bättre resultat. Det är en investering för framtiden, såväl i barnens utbildning som i bygdens utveckling. Skolornas standard kan bli som i andra delar av Kungsbacka kommun där man redan byggt nytt eller rustat upp och länge planerade byggprojekt som innebär fler bostäder i Fjärås samhälle kan ta form.

Även Gällinge och Förlanda påverkas naturligtvis. Barnen därifrån hamnar åtminstone i de högre årskurserna i Fjärås. Fram till dess ska vi hoppas att de kan fortsätta få en god utbildning på närmare håll, utan långa tröttande skolbussresor. Att det kommer fram andra förslag när det finns plats i Gällingeskolan, men redan är trångt i Fjärås skolor känns mycket märkligt. 

Om slips

Män med viktiga positioner bär slips. På huvudkontoret diskuterades klädsel på senaste chefsmötet. ”Casual business” hade påbjudits sista dagen och vad som hände då. Minsann kom inte en dansk herre utan slips! Han var dock den ende för ve och fasa; ”casual” kan väl ändå inte betyda utan slips? Nej, för övriga betydde det uppenbarligen något annat – typ att det inte behövde vara en hel kostym; kavaj och udda byxor: ja, annan färg än vit på skjortan: ja, men slipsfritt? Nej, otänkbart.

Nåväl, hem till västkusten igen och iväg som lokalpolitiker på skolledarkonferens. Kontrasten var påfallande. Inte en enda slips syntes till och det var inte för att herrar saknades. Nej, där vara både kvinnor och män med högre ställning i den kommunala skolvärlden. Men, män med viktiga positioner bär ju slips? Fäder med viktiga arbeten bär slips. Elever ser fäder med viktiga arbeten bära slips men skolpersonalen bär aldrig slips. Har de kanske inte viktiga arbeten i skolan? Jo, med den betydelse lärare och andra pedagoger kan ha för barnens framtid borde också pedagoger knäppa skjortan och knyta på sig slips.

Om jämställd skola

Det här var menat som en insändare, men har inte sett att det publicerats, inte än i alla fall. 

Grundskolorna i vårt alliansstyrda Kungsbacka håller genomgående hög kvalitet, bland de bästa i Sverige, men som i övriga Sverige är fortfarande de tidiga skolåren en närmast totalt kvinnlig värld. I de senare åren är de genomsnittliga resultaten helt annorlunda för pojkar respektive flickor. Flickorna leder vanligtvis i alla ämnen utom idrott. Gymnasievalen är oerhört traditionella kvinnliga respektive manliga val. Det är inte en tillräckligt kreativ och inspirerande skola som först passar men sedan pressar flickorna, medan skolpojksnormen säger att det är coolt och macho att inte bry sig. Nej, här måste alla inblandade våga tänka utanför boxen och bryta dåliga mönster. Det är utan tvekan en av nycklarna till förbättring. Vi kan inte se på när en del flickor oroar sig sjuka över sina resultat medan pojkar slarvar bort sina chanser att söka till utbildningar med hög antagningspoäng. Om pojkarnas resultat matchade flickornas, vore mycket vunnet. I skoldebatten hörs alltför sällan synpunkter på jämställdhetsarbetet i skola och fritidshem. För Centerkvinnorna är jämställdhet i skolan en prioriterad fråga och får vi chansen tänker vi fortsätta lyfta frågan i nämnden nästa period. Vi behöver en jämställd skola för att ge både pojkar och flickor en god utbildning i en trygg skola och bygga ett samhälle utan könsdiskriminering. Ett långsiktigt hållbart samhälle där yrkesvalet faktiskt är ett personligt val, inte följden av ett under barn- och ungdomsåren genomlevt, givet normsystem.

Karin Green och Inga-lill Bengtsson
Centerkvinnorna 

Om jämställdhet i skolan

Tidningen Dagens Industri skriver regelbundet om ränteläget och Fi, Finansinspektionens, åsikter och avsikter. Som frivillig i försvaret fick man lära sig att akta sig för ”den lede Fi”.
I dagens politik och i Kungsbacka-Posten här om dagen, möts vi av ett annat Fi,
Feministiskt Initiativ, som vill driva på i jämställdhetsfrågorna. Ja, det kan ju vara bra.
Det har Centerkvinnorna arbetat med i många år.

Svar till Sofia Rådström F¡ 20 maj 2014
Givetvis är grundskolans jämställdhetsarbete av största vikt. Både måluppfyllelse och gymnasieval följer fortfarande tydliga könsmönster. Eleverna väljer till största delen enligt traditionella könsnormer. Det behöver heller inte bli tvärtom, men varje elev ska känna friheten att vara den man är och göra de val som känns rätt oavsett inrutade traditioner. Val och resultat i skolan får stor betydelse för det framtida livet. Jämställdhet i skolan är ett prioriterat område för Centerkvinnorna sedan stämman år 2011. Under mandatperioden har jag i Förskole- och Grundskolenämnden även lyft frågan om hur man arbetar med jämställdhet på fritidshemmen och hur man kan komma till rätta med den sneda könsfördelningen bland personalen. Förbättringspotential finns och det fordras ett medvetet arbete.

Karin Green
Kungsbackabygdens Centerkvinnor

Om flyktingboende

På insändarsidorna i lokalpressen klagar somliga över att Kungsbacka kommun köpt ett hus som bostad för ensamkommande flyktingbarn. Ska de gynnas, när inte våra egna ungdomar hittar bostäder, heter det. Men hallå, hur tänker de då? Nej, det är verkligen inte lätt för svenska ungdomar att flytta hemifrån i den bostadsbrist och med de prislägen som gäller i Göteborgsområdet, men det är inte riktigt jämförbart.
De här barnen är i femtonårsåldern. Pojkarna har flytt mot ett okänt mål, på en resa där de inte vet om de kommer levande fram. Det är alltså driftiga ungdomar. Nu har de fått uppehållstillstånd och kan se framåt i livet, men de har inga föräldrar eller släktingar här som tar hand om dem, lagar mat och hjälper till med läxor. Då behöver vi göra vad vi kan för att de ska klara sin skolgång och bli trygga medborgare. Svårt? Dyrt? Ja, kanske det, men heller inte omöjligt. För övrigt kan man ju från kostnaden dra av en summa för att för dessa femtonåringar har inte skattekollektivet bekostat vare sig barnomsorg eller föräldrars vab-dagar.  Kommer de igenom högstadiet och gymnasieskolan med rimliga resultat och hittar sin plats på arbetsmarknaden, så omvandlas kostnaderna till en vinstlott i form av nya, friska krafter i en annars åldrande befolkning.  

Om läxhjälp

Förra nämndsmötet diskuterades bland annat läxhjälp. Läxhjälpens vara eller inte vara är en fråga som dykt upp alltmer i debatten i och med framväxten av läxhjälpsföretag. Att läxhjälp berättigar till RUT-avdrag både i grundskolan och i gymnasiet har skapat nya företag med en kundkrets av föräldrar som har ekonomiska förutsättningar, men inte tillräckligt med tid eller utbildning för att hjälpa sina barn med skolarbete. Nu ska Kungsbacka efter en motion från s inventera vad grundskolorna gör för att hjälpa barnen med läxor. Har man läxläsning på fritids? Avsätter man tid utöver ordinarie undervisning? Eller är det upp till familjerna?

Ja, resultatet ska bli intressant att se, men samtidigt är enligt min mening frågeställningen lite skev. Visst kan barnen ha läxor, men varför ska de nödvändigtvis ha läxor som måste engagera hela familjen eller släkten? Läxor borde väl vara repetition på sådant läraren gått igenom på lektionen – inte nya uppgifter och informationssökning som eleverna inte klarar själva. Modern teknik ger också möjligheter för elever att förbereda sig för en kommande lektion genom att t ex titta på en film eller läsa något som läraren lagt upp på nätet. Då kommer man ifrån problemet. Om barnen klarar sitt hemarbete oberoende av om föräldrar och närstående är oerhört välutbildade och engagerade – eller inte – då klarar också skolan sin kompensatoriska uppgift.