Om jämställdhet och trygghet

Denna insändare har publicerats i norra Halland och Kungsbackaposten:

Trygghet och studiero är en grundförutsättning för inlärning. Genom ett tidigt, långsiktigt och grundligt arbete med värderingar och jämställdhetsfrågor kan trygghet och lika villkor skapas för flickor och pojkar, kvinnor och män. Ett gott värdegrundsarbete med jämställdhet i fokus i skolan för framåt mot ett samhälle där vi inte behöver några #metoo eller #tystiklassen upprop. En trygg skola och ett socialt hållbart samhälle. Där människor alltid behandlar varandra med respekt för individen.

Jämställdhetsarbete och genuspedagogik i förskola och skola har syfte att frigöra barn och elever från de könsstereotyper som vi matas med från tidig ålder; att vidga vyerna. Att ser vad som begränsar. Att barn ska ges möjlighet att på riktigt göra fria val mellan aktiviteter och leksaker utifrån sin personlighet - inte sitt kön. Där är vi inte än. Därför behöver vuxna runt barnen vara medvetna om sina egna och samhällets normer. Om hur de agerar och talar med pojkar och flickor. För det är så lätt att dras med i samhällets, reklamens och tv-seriernas gulliga tjej-rosa och tuffa kill-blå bilder av hur vi ska vara. Det behövs motkrafter. Jämställdheten är ännu inte uppnådd.

Karin Green
Ledamot i nämnden för Förskola och Grundskola
Kandidat till kommunfullmäktige

Om Fjärås skolor

Äntligen! Äntligen diskuterar vi livets väsentligheter på nämndsmötena; eller i alla fall: väsentligheter för Fjäråsbor. Så länge som det här samhället väntat på upprustning av skolorna, så känns det toppen när punkten till slut står på dagordningen. Oavsett om det är frågor och tveksamheter kring hur upplägget ska bli, så är det ändå till sist mer konkreta förslag som kommer fram nu. Det betyder mycket för framtiden. Med fräscha och väl fungerande skolor får Fjäråseleverna chans till en trevligare och mer inspirerande skolgång, vilket borde leda till större trivsel, enklare rekrytering av kompetenta lärare och därmed bättre resultat. Det är en investering för framtiden, såväl i barnens utbildning som i bygdens utveckling. Skolornas standard kan bli som i andra delar av Kungsbacka kommun där man redan byggt nytt eller rustat upp och länge planerade byggprojekt som innebär fler bostäder i Fjärås samhälle kan ta form.

Även Gällinge och Förlanda påverkas naturligtvis. Barnen därifrån hamnar åtminstone i de högre årskurserna i Fjärås. Fram till dess ska vi hoppas att de kan fortsätta få en god utbildning på närmare håll, utan långa tröttande skolbussresor. Att det kommer fram andra förslag när det finns plats i Gällingeskolan, men redan är trångt i Fjärås skolor känns mycket märkligt. 

Om slips

Män med viktiga positioner bär slips. På huvudkontoret diskuterades klädsel på senaste chefsmötet. ”Casual business” hade påbjudits sista dagen och vad som hände då. Minsann kom inte en dansk herre utan slips! Han var dock den ende för ve och fasa; ”casual” kan väl ändå inte betyda utan slips? Nej, för övriga betydde det uppenbarligen något annat – typ att det inte behövde vara en hel kostym; kavaj och udda byxor: ja, annan färg än vit på skjortan: ja, men slipsfritt? Nej, otänkbart.

Nåväl, hem till västkusten igen och iväg som lokalpolitiker på skolledarkonferens. Kontrasten var påfallande. Inte en enda slips syntes till och det var inte för att herrar saknades. Nej, där vara både kvinnor och män med högre ställning i den kommunala skolvärlden. Men, män med viktiga positioner bär ju slips? Fäder med viktiga arbeten bär slips. Elever ser fäder med viktiga arbeten bära slips men skolpersonalen bär aldrig slips. Har de kanske inte viktiga arbeten i skolan? Jo, med den betydelse lärare och andra pedagoger kan ha för barnens framtid borde också pedagoger knäppa skjortan och knyta på sig slips.

Om jämställd skola

Det här var menat som en insändare, men har inte sett att det publicerats, inte än i alla fall. 

Grundskolorna i vårt alliansstyrda Kungsbacka håller genomgående hög kvalitet, bland de bästa i Sverige, men som i övriga Sverige är fortfarande de tidiga skolåren en närmast totalt kvinnlig värld. I de senare åren är de genomsnittliga resultaten helt annorlunda för pojkar respektive flickor. Flickorna leder vanligtvis i alla ämnen utom idrott. Gymnasievalen är oerhört traditionella kvinnliga respektive manliga val. Det är inte en tillräckligt kreativ och inspirerande skola som först passar men sedan pressar flickorna, medan skolpojksnormen säger att det är coolt och macho att inte bry sig. Nej, här måste alla inblandade våga tänka utanför boxen och bryta dåliga mönster. Det är utan tvekan en av nycklarna till förbättring. Vi kan inte se på när en del flickor oroar sig sjuka över sina resultat medan pojkar slarvar bort sina chanser att söka till utbildningar med hög antagningspoäng. Om pojkarnas resultat matchade flickornas, vore mycket vunnet. I skoldebatten hörs alltför sällan synpunkter på jämställdhetsarbetet i skola och fritidshem. För Centerkvinnorna är jämställdhet i skolan en prioriterad fråga och får vi chansen tänker vi fortsätta lyfta frågan i nämnden nästa period. Vi behöver en jämställd skola för att ge både pojkar och flickor en god utbildning i en trygg skola och bygga ett samhälle utan könsdiskriminering. Ett långsiktigt hållbart samhälle där yrkesvalet faktiskt är ett personligt val, inte följden av ett under barn- och ungdomsåren genomlevt, givet normsystem.

Karin Green och Inga-lill Bengtsson
Centerkvinnorna 

Om jämställdhet i skolan

Tidningen Dagens Industri skriver regelbundet om ränteläget och Fi, Finansinspektionens, åsikter och avsikter. Som frivillig i försvaret fick man lära sig att akta sig för ”den lede Fi”.
I dagens politik och i Kungsbacka-Posten här om dagen, möts vi av ett annat Fi,
Feministiskt Initiativ, som vill driva på i jämställdhetsfrågorna. Ja, det kan ju vara bra.
Det har Centerkvinnorna arbetat med i många år.

Svar till Sofia Rådström F¡ 20 maj 2014
Givetvis är grundskolans jämställdhetsarbete av största vikt. Både måluppfyllelse och gymnasieval följer fortfarande tydliga könsmönster. Eleverna väljer till största delen enligt traditionella könsnormer. Det behöver heller inte bli tvärtom, men varje elev ska känna friheten att vara den man är och göra de val som känns rätt oavsett inrutade traditioner. Val och resultat i skolan får stor betydelse för det framtida livet. Jämställdhet i skolan är ett prioriterat område för Centerkvinnorna sedan stämman år 2011. Under mandatperioden har jag i Förskole- och Grundskolenämnden även lyft frågan om hur man arbetar med jämställdhet på fritidshemmen och hur man kan komma till rätta med den sneda könsfördelningen bland personalen. Förbättringspotential finns och det fordras ett medvetet arbete.

Karin Green
Kungsbackabygdens Centerkvinnor

Om Presseskolan:

Föräldrar är upprörda. Varför? Jo, numera ingår alla Onsalas skolor i samma pedagogiska enhet. Verksamhetschefen där har tagit fram ett förslag för ett bättre utnyttjande av skolornas lokaler. Inget beslut är fattat ännu, men i korthet föreslås istället för två skolor med F-5, en med F-9 och en med 6-9, en ändring så det blir tre F-6 skolor och en 7-9 skola. Det stämmer bra överens med den nya läroplanen och med de nya lärarutbildningarna. Alla Onsalas elever får på så sätt sina betyg i årskurs 6 av lärare som de haft ett antal år, istället för ibland bara ett år. Framtida rekrytering av nya lärare blir mer logisk, eftersom nya lärare utbildas för undervisning i åk F-3, 4-6 eller 7-9. Högstadieskolan blir relativt stor, men den indelas i två enheter. Man kan vara säker på att ha ett elevunderlag som gör att det går att erbjuda hela tjänster även till lärare i specialämnen som franska, bild och hemkunskap. Den nya läroplanen kräver att lärarna är behöriga i de ämnen de undervisar, även om övergångsregler gäller till 2015. Samtidigt som man får en bättre organisation undervisningsmässigt möjliggörs en ändring av upptagningsområdena så att fler barn i de lägre årskurserna får plats på sin närmaste skola. Trycket på Presseskolan har varit stort. Detta utan att man behöver bygga till någonstans.

De som är upprörda är föräldrar med barn i åk 7-9 på Presseskolan och vars barn alltså måste byta skola, fast de är nöjda nu. Det är klart att det är en missräkning, när det inte blir som man tänkt sig. Men i Kungsbacka är inte Presseskolan är en unik stjärna på en annars mörk skolhimmel. Den är en bra skola, bland en mängd andra bra skolor. Ser alltså ingen anledning till oro över de äldre elevernas byte till en annan, närliggande, bra högstadieskola. Vinsterna med förslaget är stora; särskilt för de yngre barn som får närmare till skolan, men även vad gäller möjligheterna till korrekt betygssättning, framtida lärarrekrytering och investeringsbehov i lokaler.